Elever nekas plats pÄ grund av sin bakgrund

Generellt sett Àr det svÄrt för yrkeselever att hitta platser för det arbetsplatsförlagda lÀrandet (apl), som ibland felaktigt beskrivs som praktik.

Förekomsten av rasism och diskriminering pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr allmÀnt kÀnd och vÀldokumenterad.

Förekomsten av rasism och diskriminering pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr allmÀnt kÀnd och vÀldokumenterad.

Foto: KATARZYNA KORZA/TT

InsÀndare2021-01-20 07:30
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

En grupp som drabbas extra hÄrt av denna situation Àr yrkeselever med utomeuropeisk bakgrund dÄ de utöver bristen pÄ apl-platser Àven möts av rasism och etnisk diskriminering.

ByrĂ„n mot diskriminering i Östergötland har inom ramen för sitt projekt Koll pĂ„ jobbet genomfört intervjuer med elever och lĂ€rare pĂ„ yrkesgymnasieskolor, dĂ€r vi fĂ„tt höra om utsattheten för rasism och diskriminering som förekommer i samband med apl. 

Elever med utlĂ€ndsk bakgrund eller med icke-traditionellt svenskklingande namn har nekats apl-platser, ibland utan att ens fĂ„tt chansen att trĂ€ffa arbetsgivaren. Detta gĂ€ller flera branscher som hantverk, bygg- och anlĂ€ggning och fordon och transport, och sĂ€kert mĂ„nga fler. Förekomsten av rasism och diskriminering pĂ„ den svenska arbetsmarknaden Ă€r allmĂ€nt kĂ€nd och vĂ€ldokumenterad. 

Att nekas apl-plats Ă€r för yrkeselever med utomeuropeisk bakgrund att nekas samma möjligheter att tillgodogöra sig sin utbildning. Det kan innebĂ€ra ett stort hinder i deras första steg ut i arbetslivet. Samtidigt riskerar arbetsgivare att förlora vĂ€rdefull kompetens. 

I projektet vittnar elever Ă€ven om vardagsrasism pĂ„ sina apl-platser i form av rasistiska jargonger och trakasserier frĂ„n kollegor, kunder eller brukare. Bemötandet pĂ„verkar elevernas upplevelse av apl, men har Ă€ven lĂ„ngtgĂ„ende konsekvenser vad gĂ€ller deras förvĂ€ntningar pĂ„ yrket och framtida arbetsplatser, samt deras samhĂ€llstilltro. 

Trots att det enligt diskrimineringslagen Àr förbjudet att diskriminera den som söker eller fullgör praktik, visar denna situation att mÄnga arbetsplatser inte lever upp till lagkraven. FrÄgor kopplade till diskriminering och rasism drivs inte alltid aktivt pÄ arbetsplatserna vilket ocksÄ visas i Diskrimineringsombudsmannens nya rapport om företag inom bygg- och anlÀggningsbranschen. Enligt rapporten saknar de flesta företag kunskap om vad lagen krÀver, inte minst kravet att arbeta förebyggande för att motverka diskriminering och frÀmja lika rÀttigheter. MÄnga saknar tydliga rutiner och riktlinjer för att motverka rasism och ofta hamnar detta arbete lÄngt ner pÄ prioriteringslistan.

Med anledning av ovannĂ€mnda brister har vi genom Koll pĂ„ jobbet arbetat för att ge yrkeselever kunskap om diskriminering och sina rĂ€ttigheter, samt verktyg för hur de kan agera i olika situationer. För att hjĂ€lpa skolor i detta arbete har ByrĂ„n utvecklat metodmaterialet "Koll pĂ„ jobbet –ett praktiskt lĂ€romaterial för att ge yrkeselever kunskap om diskriminering och rĂ€ttigheter i arbetslivet".

I arbetet med skolor framkommer Àven vikten av att handledare utbildas (och om möjligt Àven övriga anstÀllda pÄ de arbetsplatser som erbjuder apl), för att öka medvetenheten om rasism och diskriminering och utveckla kompetenser i frÄgor som rör likvÀrdigt bemötande och rÀttigheter. Arbetsplatserna mÄste bli bÀttre pÄ att implementera ett strukturerat och kontinuerligt arbete med rutiner och riktlinjer för att sÀkerstÀlla öppna och trygga apl- platser fria frÄn diskriminering och rasism. Arbetet mot diskriminering och rasism Àr lagkrav och inget man kan vÀlja bort.