För några år sedan var vi och lyssnade på Jaques Werup när han läste sina dikter. I samband med det köpte vi hans biografi. I den berättar han om sin åttioårige gamle far. Han gick ner sig totalt i skorna efter att hans livskamrat gick bort. Barnen märkte det när de öppnade kylskåpsdörren. Där fanns bar en skvätt mjölk och en tub kaviar.
Av någon anledning fick han ett erbjudande av Malmöteatern att vara statist som kung i baletten Svansjön, vilket han accepterade. Han levde upp. Kylskåpet fylldes. Han missade inte en enda föreställning. Han blev som en fadersgestalt för balettflickorna.
Han blev till och med så morsk att han önskade att han varit tio år yngre. Bland det sista han yttrade innan han avled var att han skulle ställa upp som kung i teaterns nyuppsättning av baletten Svansjön.
Det skulle vara otroligt bra om fler kunde avsluta sin levnad med den inställningen till livet. Det är något att sträva efter.
Göran Fornåå