En halv miljon barn tillbringar omkring halva sin skoldag i fritidshemmet. Här utvecklas viktiga förmågor som samarbete, kreativitet, ansvar och reflektion – egenskaper som är avgörande för både skolframgång och framtida arbetsliv. När fritidshem och skola samverkar skapas en helhet för eleven. Om skolans ämnesundervisning är byggstenar av kunskap, så kan fritidspedagogiken vara det som väver samman kunskapen med elevernas vardag och nyfikenhet.
Lärare i fritidshem har en unik kompetens i att arbeta upplevelsebaserat, situationsstyrt och grupporienterat. De väcker elevernas motivation, bygger trygga sociala miljöer och stärker den demokratiska fostran genom att låta barn fatta beslut tillsammans och respektera olikheter.
Det kompensatoriska uppdraget – att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar och hemförhållanden – är centralt. Fritidshemmet bidrar även till ökad trygghet och sammanhållning i elevgruppen. Eleverna får lära sig lösa konflikter, bygga relationer och bli trygga i sig själva. När detta fungerar väl stärker det hela elevens skolgång.
I dagens globala och digitala samhälle blir mjuka förmågor som samarbete, kommunikation och emotionell intelligens allt viktigare. Fritidshemmet har en unik roll i att utveckla dessa färdigheter, men hämmas av brist på behöriga lärare, otillräcklig planeringstid och för stora elevgrupper.
Alla elever måste garanteras undervisning av legitimerade lärare i fritidshem. Staten måste lagstifta om minimibemanning, lärartäthet och ett maxtak för elevgruppernas storlek. Dessutom måste lärarnas kärnuppdrag värnas genom reglerad tid för planering och utveckling.
Då kan vi förverkliga fritidshemmens potential att ge barn en trygg, meningsfull och lärorik skoldag – hela dagen.