Politikerförakt är ett begrepp som ofta dyker upp i debatten, frågan är vad det innebär i praktiken. I Sverige har vi representativ demokrati, med andra ord ett antal riksdagspartier att lägga sin röst på. Men vad händer när partier sviker sina väljare eller ännu värre medvetet väljer att diskriminera olika grupper i samhället?
Som ett exempel har vi allt fler människor som lever i ett utanförskap som är resultatet av den politik som förs utan några allmänna protester. Till exempel, fattiga pensionärer klarar sig knappt och får många gånger avstå tandvård. Andra har inte råd med mediciner som inte täcks av högkostnadsskyddet. Om en läkare bedömt att en patient behöver medicin borde det vara orimligt att en växande grupp med begränsade resurser inte får vård på samma villkor som den som kan betala sina mediciner.
Ett annat exempel är politiker som fattat kostsamma och inkompetenta beslut, trots detta utkrävs inget ansvar. Man kan till exempel fråga sig varför änkepensionerna avskaffades en gång i tiden, samtidigt som skattebetalarna fick skjuta till miljarder för att rädda inkompetenta banker som spekulerat och stod på konkursens rand. Miljarder som dessutom aldrig krävts åter till statskassan. En småföretagare med knackig ekonomi hade fått gå i konkurs, medan bankerna räddades av skattepengar. Däremot är det tydligen helt ok att peka ut sjuka och socialtutslagna som ett växande samhällsproblem, ett tydligt exempel är försäkringskassans politiska styrning. Numera är det inte läkare utan försäkringskassan som avgör vem som är sjuk, och hänvisar många gånger sjuka människor till rena fantasijobb som skall finnas åt dem som har en begränsad arbetsförmåga.
Antalet människor som tvingas leva på försörjningsstöd (socialbidrag) ökar ständigt, men vilket parti presenterar realistiska lösningar? Men det kanske är så enkelt att väljarna sagt sitt och är ointresserade, eller beror ointresset från politikerna på att man inte ser några potentiella röster hos den ökade gruppen av människor i utanförskap. Svaga grupper som inga partier eller lobbyister företräder är lätta att köra över.
Det finns inga incitament att engagera sig i ett system där man helt saknar inflytande, så varför ens rösta om inget riksdagsparti för din talan? Som politisk ideologi handlar demokrati inte enbart om majoritetens vilja, utan om värdighet, respekt och erkännandet av samtliga medborgares rättigheter.
Kanske är en del politikerförakt berättigat.
JM Andersson