Man blir både förbannad och ledsen när man gång på gång får höra hur vissa gode män förskingrar för sina huvudmän.
Jag blir förvånad över hur detta kan gå till. Det är ju naturligtvis den gode mannen som är skurken i dramat men var finns Överförmyndaren som varje år skall granska årsräkningen som alla gode män och förvaltare måste lämna en gång per år?
Det går ungefär till som ett bokslut för ett företag. När man börjar ett uppdrag skall det till Överförmyndaren lämnas in en förteckning över egendom, saldo på alla bankkonton, fonder, aktier med mera. Ett konto skall finnas tillgängligt för den gode mannen att användas till inbetalning av löpande räkningar samt annat som huvudmannen behöver i sin vardag, där ingår även kontanta medel som huvudmannen skall kvittera som sedan skall redovisas med årsräkningen till Överförmyndaren.
Har huvudmannen fler bankkonton försätts dessa med överförmyndarspärr och den gode mannen kan inte komma åt dessa pengar utan måste ansöka om utbetalning av Överförmyndaren som sedan kräver underlag för beloppet.
I en årsräkning börjar man med att skriva förra årets utgående saldo som alltså blir redovisningsårets ingående, därefter följer alla inkomster som har blivit plus på kontot följt av alla utgifter som alltså blir minus på kontot. Sedan skall det som blir kvar stämma med de pengar som finns per den 31 december det året.
Så hur skall man kunna förskingra så mycket pengar är för mig en gåta.
Men som sagt det är för dj-ligt att dessa gode män som tagit sig an dessa uppdrag för att hjälpa utsatta människor med att inte hamna hos olika kreditbolag eller kronofogden. Vi skall ju se till att de får alla tänkbara bidrag, bostadsbidrag, handikappersättning med mera, hjälpa till med skuldsanering om det behövs.
I de flesta fall har vi även att sörja för person och bevaka rätt, där vi skall se till att det finns ett bra nätverk runt huvudmannen beroende på vad som behövs, till exempel kontaktperson eller ledsagning. Vi skall se till att de efter önskemål och behov har ett bra fungerande boende. Se till att huvudmannen ej blir lurad av olika abonnemang som till telefon och elavtal.
Man är ställföreträdare för sin huvudman och skall väl då sköta om hen som om det vore en själv.
Av egen erfarenhet och de samtal jag har med andra gode män så tycker jag istället att vi hjälper våra huvudmän för mycket med sådant som inte ingår i våra uppdrag. Denna gränsdragning är ibland inte så lätt när det man känner med hjärtat tar överhand. Det vore ju roligt om man i media någon gång fick höra att vi behövs och gör ett bra jobb. Inte för att jag eller andra gode män behöver en massa smicker och beröm men en bekräftelse på att vi behövs för dessa människor vore trevligt att höra.
Detta var bara en liten information till de som inte vet vad en god man eller förvaltare sysslar med. Naturligtvis är det oftast fler uppdrag vi har men det beror på vad för insatser som behövs för just den huvudmannen. Är det något mera som ni undrar över angående våra uppdrag så finns det i Motala en god man och förvaltarförening att vända sig till.
Gunilla S-Lindahl