Den 31 maj uppmÀrksammade MVT Mikael Thoréns ny jobb som sÄ kallad evenemangsutvecklare. Det pÄstÄs i artikeln, signerad Jens Bollius, att Thorén varit inititivtagare till kommunens bÄda riksidrottsgymnasier.
Bakgrundshistorien rörande tillkomsten av dessa Àr för den intresserade enligt följande:
I början av 1990-talet blev jag rektor för Platengymnasiet: Mitt dÄ dominerande fritidsintresse var de ungdomsaktiviteter som Àgde rum pÄ Motala segelsÀllskap (MSS). Arbetet pÄ gymnasieskolan gav mig en god inblick i andra skolors organisationer och jag fick en idé om att inrÀtta ett riksidrottsgymnasium med inriktning segling.
Det fanns goda förutsÀttningar för att bedriva en sÄdan verksamhet i kommunen, dÄ vi förutom tillgÄng till VÀtterns vida seglarytor Àven hade Don Nordqvist, dÄ anstÀlld som idrottslÀrare pÄ Zederslundsskolan, tillgÀnglig som verksamhetsansvarig. Don var ocksÄ engagerad som trÀnare av Svenska seglarförbundet och ett vÀlrenommerat namn i landets seglarkretsar. Sedan tidigare fanns dock tvÄ sÄdana gymnasier i landet.
Jag drog upp riktlinjerna, kontaktade Svenska seglarförbundet, som var positivt och delgav Skolstyrelsens ordförande, Sten-à ke Karlsson (S), mina tankar. Han blev mycket intresserad. Jag insÄg att vi, för att fÄ ekonomisk bÀrighet i projektet egentligen behövde fÄ tvÄ riksidrottsgymnasier. Ett mycket lÀmpligt vore med inriktning triathlon.
Motala triathlonklubb hade dÄ varit mycket framgÄngsrik och nÄgon gymnasieskola med den inriktningen fanns inte i landet. Sten-à ke och jag kontaktade riksdagskvinnan Sonia Karlsson (S), som sympatiserade med min idé och lovade att lobba för saken pÄ nationell nivÄ.
En höstdag 1992 kontaktades jag av Sonia som berÀttade att Riksidrottsförbundet inom kort skulle Àndra reglerna för inrÀttandet av riksidrottsgymnasier och det sista tillfÀllet var enligt det gamla systemet denna höst. Det skulle med största sannolikhet dröja lÀnge innan det nya systemet skulle trÀda i kraft.
För att inte missa denna sista chans var vi eniga om att jag skulle skriva ansökningshandlingarna under eget namn trots att Àrendet Ànnu inte beslutats pÄ politisk nivÄ. I november meddelades att bÄda ansökningarna frÄn Motala godkÀnts.
Den socialdemokratiska majoriteten applÄderade mitt tilltag. OppositionsrÄdet Sören Hjelm (M) gav mig en rejÀl Äthutning för att jag inte följt regelboken, varefter KS fattade ett positivt beslut. Jag konstaterar att utan Sonia Karlssons och Sten-à ke Karlssons stundom mycket informella medverkan hade vi inte haft nÄgra riksidrottsgymnasier i Motala.
Ett intensivt arbete vidtogs för att snabbt fÄ till stÄnd en fungerande organisation. De bÄda lÀrartjÀnsterna utlystes. Ett antal intressenter hörde av sig och Don Nordqvist och Michael Thorén visade sig vara mest lÀmpade. Michael kunde starta uppbyggnaden av triathlongymnasiet redan efter nyÄr 1993. Don, som ju hade en heltidstjÀnst, skötte sin omfattande planering pÄ kvÀllar och nÀtter.
Min egen fritid var under de nÀrmaste Ären mycket rik och vÀlorganiserad. De nya verksamheterna skulle marknadsföras, vÀrdfamiljer skulle besökas och intervjuas, med mera. BetÀnk att de nya Motalaeleverna endast var 16 Är och flyttade frÄn sina hemorter och familjer. Det var mycket viktigt att dessa ungdomar kunde erbjudas en trygg och god hemmiljö under de tre eller fyra gymnasieÄren.
Vid hösterminens start 1993 sattes verksamheterna igÄng och backspegeln visar, till min stora glÀdje, att projektet varit framgÄngsrikt.
Per de Faire
Tidigare rektor pÄ Platengymnasiet