När inbrottstjuvar ständigt undkommer rättvisan, sänder det signalen att mängdbrott lönar sig och att inbrott inte tas på allvar, trots att konsekvenserna för dem som drabbas kan vara stora. Samtidigt finns en utbredd frustration över att Sverige inte lyckas hantera återfallsförbrytare effektivt. Det bekräftas bland annat i Villaägarnas trygghetsrapport, baserad på svar från över 8 000 medlemmar.
Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes förra året drygt 10 000 bostadsinbrott i småhus och lägenheter samt cirka 53 000 övriga inbrott i fritidshus, garage, verkstäder, kontor, byggplatser, lager med mera. Sverige måste komma till rätta med inbrotten.
Av de drygt 10 000 årliga bostadsinbrotten i småhus och lägenheter, förblir 96 procent olösta. Det är en rejäl ökning jämfört med år 1975, då de uppgick till 86 procent. Slutsatsen är dessvärre att det idag är tämligen riskfritt att begå bostadsinbrott, då bara fyra procent av inbrottstjuvarna döms.
Bostadsinbrott begås oftast av serieinbrottstjuvar. Villaägarnas Riksförbunds förslag är därför att riksdagen och regeringen utreder om det kan vara lämpligt att förse inbrottstjuvar som återfaller och begår nya inbrott med fotboja. På så sätt skulle inbrotten kunna minska och möjligheterna till rehabilitering av inbrottstjuvar öka.
Fotboja används redan vid villkorlig frigivning, kontaktförbud och ungdomsövervakning. Utomlands har fotbojan ett bredare användningsområde för att förebygga återfall i brott.
Forskning visar att en högre risk att upptäckas avskräcker mer än hårdare straff. Det är helt enkelt svårt att komma undan ansvar om fotbojan visar att den övervakade personen var där när inbrottet begicks.
Fotboja är billigare än fängelse och effektivare på att avhålla dömda från ny brottslighet. Det kan därför av kriminalpolitiska skäl finnas anledning att titta närmare på en utökad användning av fotboja, i synnerhet då fängelserna är överfulla och tankar finns på att placera dömda på fängelser utomlands.
Övervakningsperioden bör anpassas till den individuella risken för återfall. För att rehabiliteringen ska lyckas och inbrottstjuvarna kunna bli fungerande samhällsmedborgare, krävs dock att fotboja kombineras med andra insatser. Det rör sig om utbildning, hjälp att komma in på arbetsmarknaden, missbruksbehandling, psykologiskt stöd och hjälp med att ordna boende.
Förslaget om fotboja skulle även kunna tillämpas på personer som återfaller i andra brott, där de har svårt att komma undan ansvar om polisen kan se var de har befunnit sig vid tidpunkten för brottet.