Vem ska man tro på? Ja det tål att fundera på! Jag är inte rädd för konsekvenser som medföljer när man vågar sticka ut hakan och skriver under med namn. Men jag vill inte höra att jag sprider lögner om hur det verkligen går och står till i Motala kommun. För det är faktiskt käpprätt åt skogen för de anställda i äldreomsorgen och därmed basta!
Alla har inte fått längre schemaperioder. Som om det skulle lösa allt. Nej, det är mil ifrån de löften man lovade uskorna i Motala kommun och dessutom hela Sveriges undersköterskekår som fått mest försämringar och minst förbättringar på många långa år.
Många av Försäkringskassans handläggare har tappat sin huvudsakliga uppgift att vara där för min skull om livet vänder. Vilket de även har mage att ha som slogan på sin hemsida. "Vi finns som trygghet om livet vänder.”
Deras huvudsakliga uppgift verkar vara att snygga upp i statistiken åt våra förtroendevalda politiker som lovade stora förbättringar då vi hade fått så omänskliga sjukförsäkringar av Alliansen.
Stan är inte så stor och eftersom jag får en hel del negativa påhopp så går det att läsa mellan raderna att någon/några kommer med antydningar att det inte allas är så illa som jag framhäver. Hur ska saker bli bättre och hur ska vi komma framåt om vi inte får säga som det är, om man som styrande politiker vill mörka sanningen eller övriga medborgare med för den delen?
Att kritisera i syfte att förbättra gynnar samtliga medborgare. Och jag bär inte skulden för att vi aldrig får förbättringar i äldreomsorgen eller för att folk flyr för att jag klagar så mycket och skriver insändare. Sverige har samma problem i välfärden om det så är polisväsendet, lärarkåren och nu alla läkare som Försäkringskassan pressar med högre och mer krav på deras redan bra och tydliga intyg åt oss sjuka.
Gunilla Skill