Svar på Lärarförbundets skrivelse i MVT 16-11-18.
Lärarlönelyftet har väckt starka känslor i hela vårt land. Det handlar om något så osvenskt som att satsa tre miljarder kronor på endast 60 000 lärare.
”Svårt för förskolechefer och rektorer att välja ut de lärare som uppfyller de statligt fastställda kraven för att klassas som ’särskilt kvalificerade’". Det var tankar som for igenom mitt huvud redan när jag första gången hörde talas om satsningen.
Detta var andra gången som staten, genom stora satsningar på "de bäst" kvalificerade lärarna, la sig i den lokala lönebildningen. Den första miljardsatsningen kallades Karriärtjänster med provocerande titlar som "förstelärare" och "lektor". Men staten har varit tydlig med sitt syfte – att få en ökad lönespridning och göra det möjligt för lärare som vill göra karriär att stanna i yrket.
Vi på arbetsgivarsidan, tillsammans med de lärarfackliga representanterna, började redan hösten 2015 att söka mer information. I februari kom så förslaget från utbildningsdepartementet via Skolverket:
”Syftet med bidraget är att höja läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan. /…/ Löneökningen ska vara i genomsnitt minst 2 500 kr och högst 3 500 kr per månad och lärare, och ges utöver den ordinarie lönerevisionen. /…/ Maximalt 10 procent får ni använda till löneökning för förskollärare i förskolan och fritidspedagoger i fritidshemmet. /…/ Läraren ska ha visat intresse för och god förmåga till att utveckla undervisningen på egen hand och tillsammans med kollegor och därigenom förbättrat elevernas studieresultat eller måluppfyllelsen i skolan. /…/ Beslut fattas lokalt: Ni bedömer vilka lärare, förskollärare och fritidspedagoger som uppfyller kriterierna och hur mycket de ska få i ökad lön."
Vi träffade de lärarfackliga ett antal gånger under våren. Vi informerade om att Motala kommun skulle få medel motsvarande cirka 220 lärartjänster samt att vi skulle föreslå bildningsnämnden att använda de maximala 10 procenten till förskolelärare och fritidspedagoger. Nämnden tog beslut den 11 maj. Allt detta kommunicerades på samverkansträff och nämndens beslut blev publicerat. En artikel skrevs om Lärarlönelyftet i lokaltidningen.
Tyvärr dröjde det ända till den 13 juni innan beskedet kom från Skolverket om vår del, 11,55 miljoner kronor. Det administrativa arbetet kunde starta men tyvärr väldigt sent på terminen. Detta var ingen lönerevision och inga samtal med lärarna skulle ske.
Visst kan jag med facit i hand se att det var brist på information om processen ute i skolorna, men att som Lärarförbundet påstå att de saknar information tycker jag rent ut sagt är magstarkt. Jag har varit öppen med allt som skett. Alla beslut i bildningsnämnden och vilka som valts ut har kommunicerats och publicerats. Medierna, inte minst de lärarfackliga, har skrivit om satsningen.
Samverkan med de fackliga organisationerna är viktig, vi har samma mål för ögonen.
Mitt mål är att vi, tack vare de statliga och kommunala satsningarna, ska kunna ge alla lärare över tid, rätt och högre lön.