Nationalsången väcks ur sin dvala för att ljuda vid nationaldagsfirandet 6 juni. Och nog kanske dess syfte förtjäna att uppmärksammas oftare än en gång om året. Ja, visst Sverige är fantastiskt! Det räcker med att slå på tv:n eller läsa de braskande löpsedlarna vid passagen av dessas fetstilta budskap.
Jo, då Sverige är fantastiskt men tyvärr har nationalsångens ord om minnet av ett annat Sverige framkallat nostalgiska tankar mera än hopp inför en dold framtid.
En gång var vi fria i den meningen att våra politiska förtroendevalda kunde agera på den internationella scenen utan att först skicka en artig förfrågan till respektive EU-kommissionär. Konstigt är det! När vi gick med i denna organisation hette det att Sveriges röst i världen skulle bli starkare som EU-medlem? Det ser faktiskt inte så ut i verkligheten. När Sveriges utrikesminister gör uttalanden mot den israeliska ockupationsmakten, helt i linje med gällande folkrätt, har hon säkert förhoppningar att få stöd av en majoritet av EU-medlemmarna. Konstigt nog ser det ut som om resten av EU glömt alla de lagar och konventioner som skall bidra till en bättre värld. Ty hon står ensam mot de olagliga banditernas hot och fördömanden.
På hemmaplan kanske beteckningen politiker borde bytas ut mot det mera sanningsenliga, förtroendevald? Det händer tyvärr för ofta att personerna förfaller till nomenklatura fasoner. Det är inte bra. Gunilla Skill, återkommande skribent på MVT:s insändarsida, stångar sin panna blodig när hon påvisar uppenbara missförhållanden. Händer det något? Knappast, i stället framstår hon och andra rapportörer från verkligheten som obskyra gnällspikar.
De personer vi valt att för vår räkning styra samhället har redan när valsedlarna räknats glömt vad de orerat om i valpropaganda och på torgen. Det är inte lätt att styra ett så komplicerat samhälle. Sant. Men de har en stab av experter anställda. Det är kanske bättre att ge dem vettiga uppgifter och beakta deras svar än att inkalla konsulter. Sverige är fantastiskt, på många sätt.
Gunnar Johansson