Fram till början av 90-talet var svensk skola i världsklass. Både vad gäller bredd och kvalitet. Skolan var i stort tämligen likvärdig. Men det var inte bra nog. De borgerliga och i viss mån även S var missnöjda med skolan. Skolan lyssnade för dåligt på föräldrar och elever, ordningen var för dålig hette det.
I början av 90 talet genomfördes flera reformer för att förbättra skolan. Friskolor fick med regeringen Bildt pengar från stat och kommun för att bedriva verksamheten. Statens ansvar för skolväsendet övergick till kommunerna som fick ekonomisk ersättning av staten för kostnaderna. Göran Persson och S drev igenom den reformen. Tanken var att kommunerna som bättre kände till de lokala förutsättningarna skulle styra bättre. Borgarna hävdade att konkurrens skulle höja skolans kvalitet och att valfrihet skulle gynna alla.
Vänsterledamöterna (S och V) i riksdagens utbildningsutskott hävdade att friskolor skulle medföra segregering socialt, betygsmässigt och etniskt men den borgerliga majoriteten negligerade riskerna och menade att det bara var positivt med valfrihet. Och så blev det. När S fick makten i 94 års val var all fokus på den ekonomiska krisen i Sverige. Skolan och välfärden fortsatte på den privatiserade vägen. Och så har det fortsatt!
Nu kan alla se resultatet. Det blev som kritikerna befarat. Ökad segregering mellan elever. Speciellt i storstadsområdena. De små skolföretagen som bildades köptes i många fall upp av riskkapitalister med krav på hög avkastning. Lägre löner inom friskolorna för lärare och personal. Fler obehöriga och lägre bemanning inom friskolorna än kommunala skolan. Elever som blev utan skola därför att skolföretaget gått i konkurs. Och sjunkande skolresultat! Sverige har sjunkit från topp till medel vad gäller skolresultaten.
Kan det här ha någonting med friskolornas intåg att göra? Nej, säger borgarna halsstarrigt. Nu senast av Caroline Unéus (M) här den 10/8. På tvärs emot både expertis och allmänhet som tycker att samhällets skattepengar avsedda för skolan skall hamna där och inte någon annanstans. Att Sverige är enda land i världen med privat skolväsende bekostat med skattepengar bekymrar inte borgarna heller.
Det finns även fler fel begångna under den här dystra perioden för svensk skola, men att inte se segregering och vinstuttag från skolan som stora problem är att blunda för verkligheten.
Torbjörn Åström