Läste i Motala & Vadstena Tidning 20/4 att kommunen utredde rivning av Plåtverkstaden Motala Verkstad. I november 2014 skrev jag om plåtslageriet med mera.
I början på 1930-talet var Motala Verkstad med och byggde och monterade Västerbron i Stockholm. Hela bron är nitad av Motala Verkstad. Man bockade, blästrade samt målade detaljerna till bron i verkstaden.
Balkarna sprutmålades med blymönja och den som målade hade order att använda friskluftsmask för att skydda sig. Blymönjan var giftig och därför skulle han skydda sig. Han arbetade på ackord, masken var väl till besvär varför han inte använde den. Det har berättats att mannen avled efter en tid. Han blev blyförgiftad av mönjan.
På den tiden var det jordgolv i lokalerna och jorden är förgiftad med bly, olja samt andra kemikalier. Jag hävdar att lokalerna bör rivas och man sår gräs på hela området. Det är samma förhållande nere vid järnverket som revs 1976.
Under Motala Verkstad finns ett antal tunnlar med vatten från kanalen som byggdes för att driva maskiner med vattenhjul då inte elektricitet fanns. Företaget fick betala till Kanalbolaget för detta. I början på 1970-talet tillverkades bäckenspolare i maskinverkstaden, spolarna användes till lasarett med mera för att döda bakterier, man använde 80-gradigt vatten. När man grävde i golvet för en provbassäng för ändamålet fann man en liten dammlucka under golvet i lokalen. Men den var så dåligt skick att den kasserades.
Alla gamla lokaler på AB Motala Verkstad är rivna eller ombyggda, lokverkstaden är byggd 1917–1920. Den är i dag förstörd och kostar mycket att renovera. Hela järnverket är rivet 1976, hela området är förorenat och kan inte bebyggas. Kommunen skall inte kosta på mera på Motala Verkstad. Gör som med 34:an, riv det och lev på minnen om Sveriges största och äldsta mekaniska verkstad.
Carl-Gunnar Andersson
f d metallarbetare