Insändare: Skattesänkningar och privatiseringar dränerar kommuner

Vi vill här peka på två saker:

1. Privatisering och kommersialiseringen av vår gemensamma välfärd har blivit en bankomat för ”den fria marknaden”. Utan några större krav, kan i princip du eller jag eller någon (vem som helst) starta en skola. Det räcker att du ”har… förvärvad insikt i de föreskrifter som gäller för skolverksamheten”. 

Skolföretag ska gå med vinst. Inget konstigt med det. Academedia var extra tydliga med det, då en försäljning av aktier stoppades då köparen (Akelius) var tydlig med att all vinst skulle gå tillbaka till skolan. 

Academedia, som bl a driver privata Innovita här i Motala, ägs till 60 procent av utländska investeringsfonder. Academedia redovisar en förhållandevis blygsam vinst, då det vet att vi svenskar egentligen inte vill att skattepengar går till vinster i privata företag. Så i stället hittar de andra vägar. De köper bland annat tillbaka aktier från ägarna till ett högre pris än aktiekursen, s.k. inlösen. Det blir då mindre synligt att pengar försvinner utomlands. Dessutom betalar utländska ägare mindre skatt genom detta förfarande. Dubbel förlust för oss skattebetalare, dubbel vinst för dem! 

Privata skolor finansierar sin verksamhet med skolpengen. Den är lika hög för en elev i kommunal som privat skola. Enda sättet att tjäna pengar för en privat skola, är lägre kostnader. Det vill säga färre anställda och lokaler i befintliga byggnader, ofta i nedlagda industrier och företag.

Skulle vi i kommunen behöva satsa på en särskild skola för att det finns behov av t ex mer personal där, så innebär det en kostnad. Då ökar skolpengen. Därmed ska i alla andra skolor, även privata, också ges höjd skolpeng. Så ser det ut.

2. Minskade skatteintäkter för staten innebär minskade kommunala bidrag. Tankesmedjan Arena idé skriver i sin rapport ”Skatt på arbete” att skattekvoten sänkts med sju procent av BNP sedan år 2000. Det handlar om borttagande av en mängd skatter, inte minst har jobbskatteavdraget bidragit till detta. Ett avdrag som slår väldigt snett, då exempelvis sjukskrivna betalar högre skatt än de som är friska och har jobb. Sänkningar på 430 miljarder kronor om året. 430 miljarder. Per år. Som hade kunnat gå till vår gemensamma välfärd!

Nu sitter alltså kommunpolitiker och sliter med sina budgetar för att få dem gå ihop. Och högerpolitiker hojtar stolt att ”vi har nu fått en budget i balans!” De vill gärna ha kred för sin duglighet i detta avseende. Men den balansen generar obalans på annat håll. T ex anställda som tvingas springa ännu fortare på sin arbetsplats då vikarier och nyanställningar försvinner. Vi är många Motalabor som känner oro för att våra gamla inte får den omsorg de har rätt till, att barnen i skolan inte får den undervisning och det stöd de behöver. 

Vi i Vänsterpartiet vill ändra på detta. Vi har i kommunen inte makt att ta bort vinster i välfärden eller påverka den totala skattekvoten utan är hänvisade till antingen ytterligare ”effektiviseringar” eller skattehöjningar. 

Vi väljer därför att föreslå en blygsam höjning av den kommunala skatten med 20 öre. Det motsvarar 53 kr per månad för en lön på ca 27 000 kr. Med den förändringen kan vi göra stora förändringar och göra bilden av Motala positiv igen! På vår hemsida finns en fullständig redovisning av hur vi vill använda pengarna.