Svar på ”Liberalers värden varar”, 17/1.
Om man får tro Kjell Fransson (MVT 17/1) har alla viktiga samhällsreformer i Sverige sedan Gustav den tredjes dagar genomförts av liberaler. Allt har blivit bättre tack vare hans trosfränders framsynthet. Men han glömmer en sak: inga liberala reformer har genomförts utan andras medverkan, av det enkla skälet att liberaler bara undantagsvis haft den politiska makten. Allmän rösträtt, för att ta ett exempel, kunde förverkligas först när liberaler och socialdemokrater gick samman 1917.
Man får skilja på idéer och politik. Idéerna lever sitt eget liv och förverkligas först när politiker med makt tar tag i dem. Det Fransson kallar liberala idéer har sedan upplysningen och franska revolutionen omfattats av folk av skilda politiska schatteringar. Allmän folkskola, som Fransson tar som exempel på en liberal reform, genomfördes framför allt med stöd från bondeståndet, som ville att landsbygdens folk skulle utbildas för att kunna påverka samhällsbesluten. Idén om jämställdhet och kvinnans frigörelse finns hos både liberala och socialistiska tänkare på 1800-talet.
Som en av liberalismens tre grundpelare nämner Fransson solidaritet, ett honnörsord även inom socialismen. I själva verket kan man sätta etiketten liberal på alla möjliga idéer, vilket förmodligen bidragit till att liberala partier i Sverige uppfattats som ganska diffusa och för det mesta lockat ganska få väljare.
I den tidiga liberalismen fanns ett drag av upproriskhet mot de härskande klassernas privilegier och för en demokratisk fördelning av tillgångarna. Dagens liberaler har gjort rent hus med sådana idéer. Franssons honnörsord är valfrihet, marknadsekonomi och – ja, solidaritet. Men den solidariteten har allt mindre kommit att inbegripa samhällets mindre bemedlade, i stället visar sig partiet alltmer solidariskt med dem som i kraft av sitt kapital vill lägga under sig allt vad offentlig verksamhet heter. Den där folkskolan som Kjell Fransson hävdar att liberalerna införde är idag ett affärsobjekt för inhemska och utländska riskkapitalister.
Socialliberalismen som månade om samhällets utsatta är i det närmaste död. I stället har vi fått nyliberalismens fixering vid ett ekonomiskt tänkande som framför allt gynnar de välbeställda. Steget är långt till de liberala rösträttskvinnornas värderingar.
Klas Sondén