Slam en del av kretsloppet

Fel. Insändarskribenterna påpekar att det inte "mörkas" om rötslam.

Fel. Insändarskribenterna påpekar att det inte "mörkas" om rötslam.

Foto: Anders Törnström/MVT/Arkiv

INSÄNDARE2016-09-27 07:10
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I en insändare i MVT den 20 september är Jan Andersson oroad över att slam används som gödning på åkermark.

För oss är ett fungerande kretslopp mellan stad och land A och O i ett hållbart samhälle. Vi måste ta tillvara de viktiga resurser som behövs i naturen. Kretslopp av näringsrikt slam från reningsverk innebär bland annat uppbyggnad av mull i jordbruksmarken och att vi kan minska importen av mineralgödsel, som bidrar med nytt kadmium till våra svenska åkrar.

Den ”mörkning” som Jan Andersson skriver om är en ren felaktighet. Motala och Vadstena kommuner ingår i certifieringssystemet Revaq. Det innebär att allt vi gör är öppet och transparent. Ta gärna kontakt med oss så berättar vi mer om vårt arbete för ett fungerande kretslopp.

Revaq drivs tillsammans med LRF, Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och Svenskt Vatten i samarbete med Naturvårdsverket. Det är världens tuffaste regelverk för återföring av näringsämnen mellan stad och land. I hela landet renas mer än 50 procent av allt avloppsvatten i Revaq-certifierade reningsverk.

Kvaliteten på slammet inom Revaq går betydligt längre än svensk lagstiftning. Systemet utgår från försiktighetsprincipen och förbättras varje år. Vi jobbar aktivt och systematiskt för att minska förekomsten av oönskade ämnen i hela samhället.

Alternativet är förbränning men det är inte långsiktigt hållbart att elda upp viktiga resurser. Vi har ett stort ansvar gentemot kommande generationer att lämna över ett samhälle som bygger på ett fungerande kretslopp.

Läs mer om