Trots att svenska myndigheter och forskningsinstitut har utrett frågan och konstaterat att nyttan med snökedjor är mycket begränsad, driver regeringen vidare en reglering som medför en betydande ekonomisk börda för företag och samhället, och allvarliga arbetsmiljörisker för chaufförerna.
Under de senaste åren har fordonstekniken utvecklats enormt. Moderna tunga fordon är utrustade med avancerade antisladd- och antispinnsystem och har däck anpassade för nordiska vinterförhållanden. Åtskilliga fordon är dessutom utrustade med sandspridare.
Åkerinäringen tar ett stort ansvar för säkerheten genom att investera i rätt utrustning, fordon och utbildning för nordiska vinterförhållanden. Sveriges Åkeriföretag har föreslagit längre krav på vinterdäck, oberoende av väglag, vilket regeringen nu tagit till sig. Detta är en effektiv åtgärd för ökad säkerhet och framkomlighet, till skillnad från snökedjekravet, som är dyrt och ineffektivt.
Snökedjor kan vara effektiva när de monteras i förebyggande syfte på avlägsna skogsvägar eller i lantbrukstransporter, där behovet är tydligt. Redan idag använder transportnäringen kedjor där det är nödvändigt.
Men ett allmänt krav på medförande av snökedjor, avsedda att användas enbart för losskomning, innebär allvarliga risker för chaufförer. Att montera snökedjor i en nödsituation, vid halt väglag och i dålig sikt på högtrafikerade vägar, innebär direkt livsfara. I stället för att förbättra trafiksäkerheten riskerar förslaget att skapa nya arbetsmiljöproblem och fler trafikstopp längs våra vägar.
Transportsektorn är redan pressad av höga kostnader och klimatåtgärder. Regeringen beräknar att snökedjekravet kostar 5 000–12 000 kronor per fordon, vilket innebär en total kostnad på 700 miljoner kronor för branschen. Detta leder till ökade transportpriser och drabbar företag och konsumenter.
I Finland finns inget snökedjekrav, och Danmark saknar både vinterdäckskrav och snökedjekrav. Norge, som har sådana krav, har en helt annan topografi med branta stigningar där kedjor ibland behövs. Sveriges vägförhållanden är inte jämförbara.
Regeringens egna expertmyndigheter, Transportstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), har i sina utredningar slagit fast att ett krav på snökedjor skulle ha försumbar effekt på trafiksäkerheten i Sverige.
Snökedjor används endast vid extrema väderförhållanden och på kortare sträckor. Myndigheterna har redan konstaterat att kedjor inte utgör en avgörande faktor för trafiksäkerheten. Det saknas alltså både teknisk, trafiksäkerhetsmässig som arbetsmiljömässig grund för förslaget.
Den mest effektiva åtgärden för att förbättra framkomlighet och säkerhet på vintervägarna är bättre förebyggande vinterväghållning. Vägarna måste hållas i gott och farbart skick genom effektiv snöröjning och verkningsfull halkbekämpning, så att alla fordon kan ta sig fram på ett säkert och effektivt sätt i landet. Fler kontroller behövs dessutom för att säkerställa att gällande utrustningskrav efterlevs. Det är här resurserna och kraften behöver läggas.
Regeringen bör lyssna på sina egna expertmyndigheter och på transportbranschen och slopa förslaget om medförandekrav på snökedjor. Låt oss istället fokusera på lösningar som gör verklig skillnad.
Slopa förslaget om snökedjor – det gör ingen skillnad
Regeringen föreslår ett krav på att alla tunga fordon ska medföra snökedjor mellan den 1 november och 15 april. Tanken är att kedjorna ska användas vid behov om en lastbil får stopp vid halt väglag.
Slopa förslaget om snökedjor, skriver insändarskribenterna.
Foto: Johan Nilsson / TT
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.