Ăr det verkligen sant? Definitionen av en slav Ă€r att denne kan Ă€gas och anvĂ€ndas för tvĂ„ngsarbete. Men vad innebĂ€r det? Kan det vara sĂ„ att uttrycket tvĂ„ngsarbete i sig innebĂ€r Ă€garskap, Ă€ven om man inte betalat pengar för slaven? VĂ„ra klĂ€der sys mestadels av asiater som tjĂ€nar mindre Ă€n nĂ„gra dollar om dagen. Detsamma gĂ€ller huvuddelen av vĂ„ra Ikea-möbler, byggvaruhusprodukter, mobiler, datorer, hushĂ„llsmaskiner, kontorsartiklar och sĂ„ vidare. Listan Ă€r lĂ„ng och motsvarar en hög andel av allt vi konsumerar. Har dessa arbetare, som ibland lĂ„sts in i fabrikslokaler, nĂ„gon större valmöjlighet? Knappast. Det finns inga andra jobb i deras lĂ€nder. NĂ€rmare definitionen pĂ„ tvĂ„ngsarbete kommer man inte. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan svenskarna maximera sin levnadsstandard per BNP-krona. LĂ„t oss titta pĂ„ vad som hĂ€nder inom Sverige. Vem tömmer vĂ„ra sopor, driver restauranger och gatukök, stĂ€dar smutsiga golv, sköter gamla och handikappade, klipper hĂ„r, vaktar hem och företag, kör taxibilar, sopar gator, kontrollerar biljetter? Dessa jobb ratas av de flesta svenskar varvid invandrarna indirekt blir tvingade att utföra dem. Teoretiskt finns valfrihet men praktiken Ă€r mycket mer problematisk. Slutsats - borde inte vi svenskar begrunda vĂ„r moral djupare?
Sveriges höga levnadsstandard bygger pÄ slaveri
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Ă
sikterna i texten Àr skribentens egna.