Det finns mycket att sÀga om detta, men det vi vill lyfta hÀr och nu Àr att det nu Àr dags att förkorta den lagstadgade arbetstiden. Detta Àr en jÀmstÀlldhets- och en klassfrÄga.
VĂ€nsterpartiet har lĂ€nge drivit frĂ„gan. Nu har ocksĂ„ Socialdemokraterna föreslagit förkortad arbetstid, frĂ„n 40 timmars arbetsvecka till 35 timmar. Ett förslag som torde vĂ€rma mĂ„nga socialdemokratiska röda hjĂ€rtan ute i stugorna. Ăntligen ett tydligt avsteg frĂ„n den nĂ„got vilsna nyliberala politik som S har utövat i över 30 Ă„r. Tillbaka till ett kraftfullt reformistiskt parti. Vi i VĂ€nsterpartiet Ă€r förstĂ„s glada över detta. Vi som suttit pĂ„ detta tĂ„g lĂ€nge önskar bara att S skulle vilja Ă„ka med oss lite lĂ€ngre.
VÄrt förslag om 30 timmars arbetsvecka med bibehÄllen lön har funnits lÀnge. Vi har gott sÀllskap i frÄgan, frÄn aktörer som Kommunal, VÄrdförbundet, Miljöpartiet och Ingenjörsförbundet för att nÀmna nÄgra.
SjĂ€lvklart kommer kritik mot detta frĂ„n Svenskt NĂ€ringsliv och den samlade högern, en kritik ungefĂ€r lika vĂ€ntad som att hitta kokostoppar pĂ„ SkĂ€nninge marken. Förslaget vore enligt dem âförödande för svensk ekonomiâ. Samma typ av reaktionĂ€ra argument anvĂ€ndes bĂ„de under 1800-talet, dĂ„ man drev frĂ„gan om att korta barns arbetstid frĂ„n 12 till 10 timmar per dag, liksom pĂ„ 1970-talet dĂ„ vi fick en lag om 40-timmars arbetsvecka. Att Norge, Danmark och Island och andra lĂ€nder i Europa har gjort en arbetstidsförkortning spelar förstĂ„s ingen roll, i Sverige Ă€r vi unika enligt högerns representanter. Att vĂ„r produktivitet per person har trefaldigats sedan 1995, spelar förstĂ„s inte nĂ„gon roll. Att vi inte har sĂ€nkt arbetstiden sedan 1973 verkar inte heller ha nĂ„gon pĂ„verkan. Trots all utveckling i över 50 Ă„rs tid, ska just arbetstiden kvarstĂ„.
Det finns exempel pĂ„ förkortad arbetstid i Sverige. Sedan 2002 har Toyota Center i Göteborg haft sex timmars arbetsdag â och i Kiruna fanns det sex timmars arbetsdag i hemtjĂ€nsten 1989 - 2004, exemplen Ă€r lĂ„ngvariga och finns Ă€ven i det omöjliga landet Sverige.
SÄ nu Àr det dags! För första gÄngen pÄ mycket lÀnge skulle vi fÄ en kraftfull reform, som skulle ge Sveriges arbetare möjlighet till en rejÀl förÀndring av sina liv. Arbetare vars insatser Àr grundstommen till företagens vinster och Sveriges rikedom.
Svenskt NÀringsliv mÄ vara kritiska mot en förkortad arbetstid. Svenskt NÀringslivs anstÀllda har en veckoarbetstid pÄ 37,5 timmar, förutom tre mÄnader pÄ sommaren dÄ de jobbar 32,5 timmar motsvarande fyradagarsvecka. Allt med bibehÄllen lön. SjÀlvklart för dem sjÀlva, men inte för resten av Sverige.
Det Àr Riksdagen som avgör, som stiftar den aktuella lagen. Vissa riksdagspartier menar att kortare arbetstid Àn 40 timmar i veckan Àr förödande. Men Riksdagsledamöterna sjÀlva har 11 veckors semester.
Kvar Àr skomakaren som ska förbli vid sin lÀst. Det som höga nÀringslivstoppar och borgerliga riksdagsledamöter tycker sig sjÀlva vara vÀrda vill de inte unna arbetare. De vill ha skillnad pÄ folk och folk.
Arbetare - det Àr Ànnu en gÄng dags: Upp till kamp för en allmÀnt förkortad arbetstid!
(V): Det Àr dags att förkorta arbetstiden!
Det stĂ€lls krav pĂ„ att vi ska klara ett allt lĂ€ngre arbetsliv. PensionsĂ„ldern höjs, âeffektiviseringarâ tvingar anstĂ€llda att göra fler saker i allt snabbare takt. Kraven ökar. Men debatten kretsar för det mesta kring hur vi ska fĂ„ fler att jobba mer. Inte hur vi ska orka. Redan idag vĂ€ljer inte minst de som arbetar inom de kvinnodominerade service- och omvĂ„rdnadsyrkena att inte jobba heltid eftersom jobben sliter pĂ„ dem.
VÀnsterpartiet vill förkorta arbetstiden.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Ă
sikterna i texten Àr skribentens egna.