Konsekvens? Uppsägningar och stängning av vårdplatser.
Vårdköerna i Sverige är de längsta någonsin, ett bistert rekord men en rimlig konsekvens av att regeringen tvingat nedskärningar på vården. I augusti i fjol hade 89 435 personer väntat längre än vårdgarantins gräns.
Det borde inte förvåna någon i Sverige, att när vi tar bort pengar från välfärden så leder det till att välfärden behöver säga upp människor, som i sin tur påverkar alla som söker vård.
Men hur drabbade blir de som söker vård då?
I november 2024 hade 23 000 svenskar väntat mer än 365 dagar på kontakt med en specialist.
13 000 hade väntat längre än 365 dagar på en åtgärd eller operation.
Som tur är har Sverige numera bra koll på vilka konsekvenser detta har. SVT nyheter rapporterade den 9 januari i år att ”100 dödsfall på svenska sjukhus 2023 har en tydlig koppling till vårdplatsbristen. Det visar en granskning som tidningen Sjukhusläkarna har gjort. I ett fall avled en 69-årig man en vecka efter att han skickats hem från akutmottagningen i Umeå.”
Det är där vi är, och då hade neddragningarna bara börjat 2023. De flesta neddragningarna har skett 2024. Det dör alltså ungefär lika många av vårdplatsbrist i Sverige som av mord. Ett av dessa problem är ganska lätt att lösa och förhindra. Men det försummas av regeringen och konsekvensen blir att svenskar måste dö i väntan på vård eller för att de skickas hem från sjukhus för tidigt. Ärliga skattebetalare som borde kunna förvänta sig att kunna få livsnödvändig vård.
Men som tur är: Efter att tvingat regionerna att gå igenom det största nedskärningarna sedan 90-talet så kommer nu regeringen att ge tillbaka 22,5 miljoner kronor till varje region för att korta vårdköerna, totalt en halv miljard kronor. Som exempel har region Östergötland över 13 000 anställda och en budget på 23 miljarder kronor. 22,5 miljoner kronor är ett tillskott på mindre än 0,1 procent. Det gör att regionen skulle kunna anställa ungefär 35 sjuksköterskor. Det kortar absolut inga vårdköer.
Det kan inte bara ses som ett svek av ett vallöfte, det är ett vanvettigt svek mot oss alla. För somliga också tyvärr med dödlig utgång.
100 personer får dö varje år på grund av att detta vallöfte bryts av vår borgerliga regering.
Nu kan vi förstås se och tolka fakta på olika sätt. Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) skrev en debattartikel i mars på Aftonbladet Debatt. Ministern skriver ”Det blev ingen sjukvårdskris förra året.” Spännande nog exemplifierar hon bemanningssituationen i vården genom ett exempel från Region Östergötland: ”I Region Östergötland fick dessutom 120 anställda lämna under förra året. Samtidigt ökade dock antalet sjuksköterskor med 121 anställda i just Östergötland.” Samtidigt som 100 personer dör i väntan på vården så trollar ministern med två siffror och, abrakadabra, så fanns ingen sjukvårdskris.
Vi behöver en regering som väljer vanliga människors hälsa och liv framför rika människors skattesänkningar.
Vårdplatsbrist ger nästan lika många dödsfall som mord
Ingen som bor i Östergötland kan ha undgått att region Östergötland skurit ned på personal. Det landade i att under tusen personer antingen slutade eller sade upp sig. Men region Östergötland är inte på något sätt unikt. Med tillträdet av den nya regeringen uteblev riktade bidrag från staten, som alla kommuner och regioner mottar, prioriteringen var skattesänkningar för Sveriges rikaste.
Vi behöver en regering som väljer vanliga människors hälsa och liv framför rika människors skattesänkningar, skriver insändarskribenten.
Foto: Sandra Nordin
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.