Debatten angående Maif tränarens Agim Hasanis uttryck i omklädningsrummet verkar inte vara annat än en helt onödig storm i ett vattenglas. Är det någon som funderat över vad samhällskonsekvenserna blir om vi inte får vara mänskliga? Ibland blir det fel ordval när man är uppe i en känslomässig affekt. Det är fullt mänskligt. Finns det någon nu levande läsare av lokaltidningen eller annan medborgare inom kommungränsen som aldrig uttryckt sig med ett kanske opassande ord i stridens hetta? Svaret är med största sannolikhet NEJ därför att vi alla i grunden är känslomässiga varelser som kan överreagera på de känslor vi upplever. På gott och på ont.
Agim Hasani kunde naturligtvis valt att uttrycka sin kritik och frustration på annat sätt i omklädningsrummet men nu blev det som det blev och det verkar inte på allvar finnas någon som är kränkt över det inträffade. Inte spelarna i varje fall som då var mottagare av kritiken. Inte heller tror jag att tjejer generellt upplever uttalandet som kränkande mot vare sig deras kön eller förmågor. Därför att de flesta medborgare oavsett man eller kvinna förstår nog att det inte var tänkt som någon sådan kritik över huvud taget. Har dock all förståelse för att man som tränare kan bli förbannad i en brännande situation.
Tränaren i fråga har också bett om ursäkt för sina ord, räcker inte det längre? Ska man behöva rullas i tjära och fjädrar i oändlighet för att man i stundens hetta har överreagerat i ett intensivt eftersnack riktat till ett elitlag. Var uttrycket verkligen så kränkande att både Platen som sponsor anser det befogat att dra tillbaka sitt engagemang och att Motala kommun ”ser mycket allvarligt” på det hela? Man kan verkligen missförstå det mesta om man anstränger sig.
Borde vi inte istället fråga oss vad vi får för ett räddhågset samhälle då engagerade personer i föreningsliv, näringsliv och politik inte tillåts att fela och där inga ursäkter godtas. Jo, vi får ett samhälle där ingen längre törs engagera sig vare sig ideellt eller politiskt därför risken att bli uthängd är för stor. Det är helt enkelt inte värt risken, därför vi vet alla att det ibland kan bli fel och inga ursäkter kommer då att godtas.
Det blir vääääldigt lågt i tak och inga uttryck som bryter mot policybeslut och styrdokument godtas. Hat och hot får istället fritt spelrum under anonyma pseudonymer på nätet då inga andra demokratiska forum är tillgängliga. Är det ett samhälle vi eftersträvar? Samhället behöver istället mer av modiga medborgare som vågar delta i det allmänna samhällsarbetet och då måste det finnas lite takhöjd utan att vi för den skull tillåter medvetna och upprepade kränkningar men så upplever jag inte är fallet i aktuell händelse.
Min enkla åsikt är att det finns mer angelägna samhällsfrågor att debattera i lokaltidningen än att vika flera helsidor åt en felsägelse. Var är den öppna debatten och ifrågasättandet av hur vi hanterar miljö och klimat, välfärdsbrott och bedrägerier mot myndigheter och privatpersoner, integrationsproblematik, uppmuntra unga människor till entreprenörskap och delaktighet och hur vi i framtiden behöver hantera både teknik och demokratiska frågeställningar.
Peder Lindgren