Kommunen bör givetvis gå före med gott exempel för att skydda mot nerskräpning i attraktiva och välbesökta fritidsområden i staden, till exempel i Tegelviken och Råssnäsområdet.
Det finns anledning att förmoda att denna del av Motala är stans vackraste fritidsområde. Men här frodas den “biologiska mångfalden”.
Trots denna centrala del av Motala, omringad av hyreshus och villor, bör namnet fritidsområde ersättas med ordet urskog.
Till stora delar en stubbåker garnerad med kullfallna träd och efterlämnat ris sedan åratal.
Det här är en inbjudan till allmänheten att fortsätta nerskräpandet...
Senast denna aktuella söndag: En cyklist har avslutat grillbrickan och slänger in resterna i dungen. En coladrickande grabb slänger burken i ett buskage. Samma dag vid middagstid kommer en yngre kvinna med stor papperssäck och små barn där samtliga går i buskagen och plockar skräp. Ett av de små barnen fastnar och ramlar bland nerfallna grenar i sin iver att plocka skräp.
En vecka tidigare går en äldre kvinna med rullator och har svårt att gå och plockar tomburkar i samma område.
Ska man bli gråtfärdig eller förbannad när man ser effekterna av detta centrala område i förfall?
Stort tack till dig med rollatorn och du yngre kvinna med dina små barn som städar upp efter miljögrisarna där kommunen bäddat för “verksamheten”.
Politiker behöver i detta sammanhang glasögon med bättre synskärpa...