Så just nu befinner jag mig någonstans bland 48 flyttkartonger, 14 meter tejp, åtta buntar tidningspapper och 100 kilo leksaker.
Och man skulle kunna tro att de leksakerna tillhör min dotter men faktum är att de flesta av leksakerna visar sig tillhöra min blivande sambo, Mr L.
Och plötsligt slår det mig att jag aldrig bott tillsammans med en karl förut och prövningarna är ett faktum.
Vi har redan stött på några bara under packningsbestyren. Vi packar nämligen helt olika.
Jag som tituleras släktens packning-och flyttexpert älskar organiserade flyttar, här är det var sak på sin plats som gäller.
Allting ska sorteras och packas noga. Flyttlådorna ska märkas upp tydligt med vad de innehåller och vart de hör hemma.
Till exempel: Två uppsättningar vardagstallrikar och assietter. Till köket. Eller: Vinterytterkläder. Till källarförrådet.
Och det kliar i fingrarna på mig när Mr. L börjar blanda kokböcker, strumpor och sällskapsspel. Hur i helsike ska vi märka upp den här lådan?
Och när han föreslår att vi ska köra byrålådorna precis som de är med blandade kläder huller om buller i enda röra vill jag bara skrika stopp.
Men det ska jag inte göra. Istället ska jag åka hem och föreslå en ny kompromiss. Jag packar och han pussas, för det gör han ju galant och varför inte ägna oss åt det som vi gör allra bäst.
Sju dagar kvar tills 68 kvadratmeter utökas till 107 och jag längtar. Äntligen ska två personer bli tre och snart ska även tre bli fyra.