Jag googlar det mesta. Människor, nyheter, recept, ord, bilder, videoklipp – you name it.
Det finns ingen hejd på hur mycket jag vill veta om världen. Jag är en sökare, kan man säga.
Källkritisk ska man naturligtvis vara, men i övrigt måste internet vara ett av mina bästa hjälpmedel både privat och yrkesmässigt. Vem vill tillbaka till Bra Böckers lexikon? Inte jag i alla fall.
– Är du religiös? hörde jag nyligen någon fråga.
– Internet är min religion, blev svaret.
Tanken på en virtuell Gud gjorde mig nyfiken. Google fick bli min väg till upplysning.
Jag knappade in "Gud är" och väntade.
Här är några av de mindre överraskande sökresultaten:
Gud är god.
Gud är kärlek.
Gud är med oss.
Gud är ljus.
Gud är liv.
Gud är nära.
Gud är stor.
Gud är fantastisk.
Så långt inga konstigheter. Det där hade jag hört förut.
Men där fanns även nya pusselbitar:
Gud är en ensam mamma.
Gud är en hen.
Gud är ett verb.
Gud är inget lyckopiller.
Gud är större än Elvis.
Gud är banken.
Gud är vår viktväktare.
Gud är en burk Coca cola.
Se där.
Sök och ni skall finna. Är det inte så det står i Bibeln?
Om svaret sedan är begripligt låter jag vara osagt.
Jag nöjer mig med att konstatera att Gud finns – åtminstone på Google.