Själva ordet ”kommunikation” kommer som det mesta från latinets communis, gemensam, via communicare, göra gemensamt.
Det är något jag tänker på när jag sitter framför min dator i hemmets lugna vrå(lande tystnad). Under den senaste tiden har maskinen varit sugen på att kommunicera med mig. Exempelvis så plonkar det till i maskinen och ett så kallat felmeddelande dyker upp: ”Ett fel av typ 103 har inträffat”. Vad vill den egentligen säga mig. För inte är det ett utbyte av tankar, åsikter eller information. Jag borde i så fall vara införstådd med ”feltyp 103”. Faktum är att jag inte har en molekylär susning om vad det är eller innebär. Kommer datorn att självförstöras om x antal sekunder? Kommer hela hårddisken att raderas om jag så mycket som andas? Vem skrev in det där meddelandet i programmet från början och hur i helsefyr tänkte hen som skrev det? Jag har även en funktion som gör att man kan få fel i apparaten (datorn alltså) diagnosticerade. Till dags dato har det aldrig hjälpt. När jag trycker igång sådana processer så snurrar det på diverse mojänger och så kommer ytterligare meddelanden upp. Men det leder aldrig någonvart. Jo, det längsta jag kommit är att jag uppmanas att söka hjälp på nätet. Varför inte bara skriva felmeddelanden i klartext, typ: ”Hörrudu, köp en ny dator – den här har gjort sitt”. Eller helt enkelt bara ge fanken i felmeddelandet för majoriteten av datoranvändarna fattar i alla fall inte ett dyft. ”Ett fel har inträffat men det förstår du ändå inte…”