Jag kan inte sova. Ligger och vrider och vänder mig Försöker att slappna av och domna bort. När det äntligen känns som att nu kanske sömnen kommer, då blir det som ett pling inne i huvudet och jag är klarvaken. Klockan tickar, snart ringer den och när den där enerverade ljudet hörs måste jag ha slumrat in och sover som godast. Känns det igen?
Många månader av dålig sömn sätter sina spår. Inte bara som svarta tvättbjörnsringar runt ögonen, utan forskare har kommit fram till att man kan utveckla minnessjukdomar. Så nu har jag varit och träffat en sömnguru. Denne tycker att jag ska föra sömndagbok och räkna ut ett snitt på hur många timmar jag sover på en natt. Exempel: Om jag sover fyra timmar ska jag hålla mig vaken och gå och lägga mig först 02.30 om jag ska stiga upp 06.30. Ska sedan lägga mig en kvart tidigare per vecka till dess jagfår ihop sju, åtta timmars sömn.
Bästa sömnen är soffhänget, den där oplanerade tuppluren runt 20 eller på bion i tryggheten bland en massa folk som förmodligen inte uppskattar motorsågssnarkningarna. Naturligtvis är de här minuterna av ondo för nattsömnen. Det är inte heller så ofta det blir någon lur, så det är inte de som är det stora bekymret. Det är stress, tror jag, och åldern, för många kvinnor i min ålder sover dåligt, har jag förstått.
Tick-tack… Skriver den här krönikan. Klockan drar sig mot 04. Kan lika gärna vänta in tidningen innan jag gör ett nytt försök att blunda. Det är grusigt i ögonen. Nu börjar det kurra i magen också. Tankarna vandrar, svävar… Äntligen kan man börja adventsstöka! Flera glöggpartyn ska avverkas. När det liksom spritter i kroppen av julkänslor är det inte så lätt att sova!