Eftersom tåget var försenat från Stockholm hade jag köpt en bok om Kinas historia som jag läste både på Stockholms central, mellan Stockholm och Norrköping och mellan Norrköping och Motala.
På tåget från Norrköping märker en grupp kineser att jag läser en bok om Kinas historia. Först sitter man där och tycker det är så spännande att lära sig om ett nytt land, men helt plötsligt blir man lite osäker – gruppen kineser frågar nämligen om jag har ett stort intresse för Kina. Samtidigt finns det något förväntansfullt i deras ögon som att jag skulle vara jättekunnig på området. Plötsligt känner jag mig lite ”avslöjad”. Jag famlar efter något att säga, men säger sedan ändå att jag köpte den för att jag behövde något att läsa på den långa färden.
Jag försöker förklara att jag än så länge bara läst om Shangdynastin (den första dynastin) och inte hunnit så långt. Kineserna som förmodligen är studenter kliver av i Linköping. Jag känner att jag svikit gruppen. Inte för att jag är ointresserad av Kina – annars skulle jag inte köpt boken – men det känns ändå som att jag gjorde dem lite besvikna. Här hade de hoppats på att de träffat på någon som var en superexpert på deras land. Och så var det bara ett simpelt impulsinköp vid Stockholms central.
Jag är verkligen inne i ett stim när det gäller att läsa – och det läses om olika delar av världen. Just nu är det just Asien. Förutom boken ”Kinas historia” av Hans Hägerdahl har jag läst ”Alla monster måste dö”, en reseskildring om en grupp svenskar som turistade i Nordkorea. Båda är oerhört läsvärda.
”Kinas historia” är en lättöverskådlig sammanfattning av Kinas historia från de första människorna där, de olika dynastierna, om Mao och ända till våra dagar. ”Alla monster måste dö” har ett par år på nacken och utspelas under tiden då Kim Jong Il var ledare. Men boken skildrar också hela Koreahalvöns moderna politiska historia, hur en skådespelerska och regissör blir kidnappade från Syd för att göra propagandafilmer och om att Sydkorea länge också var en diktatur under general Park. Det är två väldigt bra böcker om man vill få en inblick i Kina respektive Nordkorea. I fallet Nordkorea misstänker jag dock att det bara är just en inblick – det är svårt att veta speciellt mycket om det isolerade landet.