Porr. Kan man ens prata om det utan att bli stämplad som moralist och dömande? Jag kastar mig ut och tar risken.
Efter min förra krönika, som handlade om att föräldrar inte vet vad deras barn gör på sina mobiler, dök det upp ett flertal mejl. Flera av dem handlade just om pornografi och sex.
"Internet är unga pojkars ”läromedel” om sex", skrev en person.
Det var en fredag i årskurs 7. En klasskompis samlade killarna utanför fritidsgården. Han var uppspelt och röd i ansiktet. Nyfikna följde vi efter honom upp i en skogsdunge. Det var där han hade gömt, den för honom, åtråvärda skatten – en porrtidning.
2025 behövs ingen skogsdunge. Porren är digitalt lättillgänglig några centimeter från barnens ansikte och de flesta föräldrar vet inte vad som händer i deras mobiler.
I ett perfekt romantiskt universum är sex någonting vackert och fint som delas av personer som älskar varandra. I den bästa av världar handlar sex om att ge och att få. Om att dela känslor och kroppar.
Det är motsatsen till internets "sexualundervisning”, där mycket handlar om mäns objektifiering av flickor och kvinnor. Vad händer med framtida relationer om man som 12-årig kille tror att sex och porr är samma sak?
I mars i år fick Novahuset Östergötlands nya jämställdhetspris. Verksamhetsledare Moa Lindh beskrev i en artikel i Corren att det sexuella våldet accelererar och går ner i åldrarna.
– När vi är ute och informerar i skolorna så har vi inte varit i en enda årskurs fyra, där inte någon varit med om att bli sexuellt ofredad, säger hon.
I en annan artikel berättar Novahuset om så kallade ”exposegrupper”, där barn och ungas nakenbilder får spridning i grupper på sociala medier.
Att fenomenet har krupit ner i mellanstadieåldrarna beror delvis på att barn i dag får tillgång till telefoner och sociala medier väldigt tidigt, berättar generalsekreterare Kajsa Rietz.
Mobilerna blir både ett vapen för de som utsätter andra och mot de som blir utsatta. Som förälder kan man känna sig maktlös och att man saknar redskap för att hjälpa sina barn.
Samtidigt har vi föräldrar det största ansvaret, eftersom vi köpt mobilerna och betalar våra barns abonnemang.
Kajsa Rietz berättar att nyfikenhet, snarare än kontroll och förbud, kan vara ett sätt att närma sig de svåra frågorna.
– Man ska ha koll utifrån att man ska ha bra samtal med sina barn. Man ska ställa nyfikna frågor och man ska vara aktiv med dem. Du ska hela tiden fortsätta fråga och fortsätta prata med dina barn.