Inte för att Sverige inte är tillräckligt vackert, tillräckligt spännande eller tillräckligt lockande.
Vi ska vara oerhört tacksamma för det moder Svea har att erbjuda och att leta upp nya smultronställen under lediga stunder berikar själen på alla sätt.
Jag och mitt sällskap har genom åren hittat fantastiska platser på västkusten och ostkusten som vi gärna återvänder till, men då och då är det skönt att bryta ett invant mönster.
Som nu senast.
Vi tog flyget från Skavsta till Gdansk i Polen och fick ett nytt favoritställe.
Kort restid på en timma, ungefär.
10 minuter upp, 40 minuter rakt fram, 10 minuter ned.
Det var så vi räknade när vi konstaterade att karbinpersonalen knappt hann rulla ut vagnen med förfriskningar och annat innan det var dags att spänna fast säkerhetsbältena igen.
Smala kullerstensgator med små mysiga butiker, restauranger och caféer.
Vänliga människor och snälla priser.
Spännande, fascinerande och skräckinjagande historia där andra världskriget tog sin början.
Det var tidigt på morgonen den 1 september 1939.
Det tyska slagskeppet Schleswig-Holstein inledde sitt bombardemang av Westerplatte vid floden Wisłas mynning och redan dagen därpå förklarades Danzig, som staden hette då, som ockuperad av Nazityskland.
Ett besök vid Westerplatte gav en inblick i hur fasansfullt det måste ha varit.
Kort taxiresa till grannstaden Sopot, närapå hopbyggd med Gdansk och Gdynia - benämns som Trestadsområdet - och vi möttes av en mer modern stad med rader av moderna hotellkomplex som lovade behagliga spabehandlingar och massage.
När det var dags att sätta sig i flygplansstolen för hemfärd var vi helt överens.
Hit återvänder vi gärna.