Av rubriken att döma förstår ni kanske att den här krönikan inte kommer att handla om ebolaepidemin i Liberia eller vidriga Boko Harams framfart i Nigeria. Nej, det handlar om västafrikansk musik.
Jag har aldrig varit på den afrikanska kontinenten. Men jag har ändå förälskat mig i västafrikansk musik, speciellt afrobeat och besläktade genrer. Förra våren var jag på ghananen Ebo Taylors konsert på Fasching i Stockholm. En helt fantastisk rytm med mycket blås var innehållet i en makalöst bra konsert. Om någon händelsevis vill lyssna in sig så finns hans låtar på Spotify. Mina personliga favoriter är ”African woman” och ”Love and death”.
Nyligen var det återigen dags för Fasching och nigerianen Orlando Julius. Det blev en liknande konsert som den ovan nämnda med mycket blås och energi. Bland annat framfördes hans klassiska hyllning till James Brown, ”Ride on James Brown”, dedikerad till när Orlando Julius och James Brown strålade samman under ett möte i Nigeria.
Vill man ha en konsert som garanterar energi ska man kolla upp vilken västafrikansk artist som närmast kommer till Sverige. Många av legendarerna som Ebo Taylor och Orlando Julius börjar dessutom bli lite till åren, precis som många gamla legendarerna i västerländsk pop (om man nu vill göra någon sådan skillnad i musik) snart kan ha gjort sitt inom musikbranschen.
Nu återstår bara att besöka Afrika. Saknar dock, vad jag vet, någon att åka med. Någon frivillig?