Semestern är slut sedan någon vecka och därmed känns det som att sommaren också är det. Jag är inget fan av Tomas Ledin, men hans ord ”Sommaren är kort” känns sanna.
Fast kort har varit bra. Jag har för första gången i mitt liv odlat grönsaker – sallad och spenat som växt så det knakat. Och så odlade jag semesterskägg ett tag, det växte också bra men kliade så förgrömmat att jag fick återgå till att vara slätrakad.
En av de sista semesterdagarna åkte jag och min kvinna upp till skogarna norr om Karlsby för att se om det fanns några kantareller. Det gjorde det, vi hittade så pass att vi fick ihop till ett par rågade svampmackor var. Och i en letarpaus la vi oss på rygg och tittade upp i tallkronorna som vajade för vinden medan molnen blåste förbi mot en blå himmel. Sådant borde man göra mycket oftare.
Det är ingen riktig sommar utan fiske på Boren. Det har nappat bra och abborre har stått på middagsbordet flera gånger. Filéad, panerad, stekt och med sås gjord på vitt vin, grädde och persilja.
Det är heller ingen riktig sommar utan sol och bad. De där första knallheta dagarna i juli tillbringades i Varamon. Skönt på stranden, likaså i vattnet där jag och kompisen Henrik kastade tennisboll till varandra. Två på landbacken rätt orörliga farbröder förvandlades i vattnet till viga målvaktspantrar.
Det är för övrigt Henrik som myntat uttrycket ”ta semester från semestern”, alltså att man inte ska ha så mycket inbokat utan ta dagen som den kommer.
Jag såg nyligen samma filosofi i en seriestrip där kvinnan ilsket säger till sin man: ”Jaha Stig, nu har vi haft semester i fjorton dar och inte gjort ett skit” varpå han svarar: ”Det är ju för helvete just det som är semester, Kerstin!”