Vi går in i studentperioden. I dag dansar gymnasieeleverna i Motala. Och snart ljuder åter "Sjung om studentens lyckliga dag", eller förresten, snart rullar studentflak med öronbedövande musik genom städerna. Den där klassiska studentsången hör man inte så mycket av nuförtiden, om det inte är någon stökig partyversion som pumpar ur högtalarna på flaket.
Studenten är en stor händelse för många ungdomar. Och en dyr sådan. Något jag egentligen inte funderat så mycket över förrän nu, när det är dags för dottern att sluta gymnasiet. Däremot har det varit svårt att ungå att det på senare år blivit mer och mer business kring studenten, med allt fler "måste-grejor". Och dessa är sällan gratis. Det är långt ifrån bara en studentmössa som ska inhandlas, även om bara den kan hamna en bra bit över tusenlappen. Det är ju inte bara att köpa en mössa. Den ska göras "personlig" och där erbjuds en massa alternativ, självklart till en extra kostnad.
Men, som sagt, det blir lätt åtskilliga tusenlappar till, kanske särskilt för tjejerna. De ska ha balklänning, fixa håret och allt annat som tjejer brukar vilja fixa till ett sånt här tillfälle. Sedan ska det självklart vara en ny klänning och nya skor till själva examensdagen, kanske en jacka också om det blir kyligt framåt kvällen?
Sedan är det allt runt omkrig. Du ska vara med och betala för studentflak och för den där överdimensionerade ljudanläggningen, det är studentmiddag och en rad andra tillställningar som inte heller är gratis. Kanske transport. Och även för familjen kan det bli en del utgifter, för det ska ju vara studentmottagning också, studentplakat och andra "självklara" saker.
Det förekommer varje år uträkningar om vad det kan kosta att ta studenten. Summan brukar hamna på 15 000-17 000 kronor. Kanske ett par tusenlappar billigare för killen, som oftast inte lägger pengar på smink och dyra håruppsättningar. Hur som helst, det kostar ungefär lika mycket som att ta ett körkort. Ganska galet.
Det är en svår situation. Jag tror väl att alla föräldrar vill att deras barn ska fira studenten som alla andra, även om det svider rejält i plånboken för många. Det är svårt att säga nej, man vill ju att det ska bli ett positivt minne för livet för sin son eller dotter.
Samma sak för ungdomarna själva, med kompistrycket, för ingen vill väl vara grinig och gå emot klassen när det ska beslutas om hur allt ska arrangeras: Vilken DJ som hyras, vilken ljudanläggning, vilken restaurang? Vem vågar säga "jag har inte råd"?
Det känns inte som om trenden är på väg att vända, snarare tvärtom, studentfirandet lär fortsätta att växa – och det kommer inte att kosta mindre. Så tipset till föräldrar kan vara: Börja spara i tid.
Trevlig helg!