Visst tyckte jag att det hemma hos Lovisa var ytterst fascinerande att det fanns en kanal som visade tecknat dygnet runt (och inte bara klockan 18) men det räckte gott och väl att titta på det de tillfällen vi tillbringade i hennes soffa.

En egen tv fick jag i julklapp i de tidiga tonåren. På den smygkollade jag på lite för vuxna serier om kvällarna. Knappade runt på text-tv för att läsa upp kontaktannonserna och fantisera om vilka människor som gömde sig bakom. Efter den tv-apparaten har jag dock aldrig haft en ny tv i min ägo. Den följde nämligen med i många år och byttes sedan ut mot varierade tjock-tv-apparater som jag fått från vänner som skulle uppgradera sina.

Det är så många som hälsat på hemma hos mig och skrattat åt det som står centrerat framför soffan. "Hur kan man ha en sådan tjock tv och kontrollera den med dosor där hälften av knapparna fattats?" Den jag äger idag fick jag för tre år sedan av en bekant. Den är ganska stor, och hyfsat platt, men ungefär en femtedel av bilden skiftar alltid i rött. Den har väl fått sig en stöt någon gång men jag har aldrig intresserat mig för att köpa en ny. Bilden är ju fortfarande där även om personerna på den har en annorlunda hudton.

Sedan skaffade jag en sambo och med honom kom även en ny tv med i bilden. Min rödlätta förvisades in i "hobbyrummet" och i vardagsrummet finns det nu en som både är platt, smart och high tech. Med mina mått mätt förstås. Enligt min sambo bör vi såklart köpa en ny tv som går att koppla ihop med hushållets övriga apparater och gärna kan laga middag åt oss på egen hand. Men jag kämpar emot!

Jag har även lyckats stå emot hans eviga tjat om att vi faktiskt "behöver" en tv i sovrummet. Jag är nämligen en stark motståndare till elektroniska saker när man ska sova och anser att det endast är nyförälskade par som klarar av att både ha en tv och ett samliv i sovrummet samtidigt. Att uppleva verkligheten är nämligen viktigare för mig än att slösa bort mitt liv framför tvn.

Inbillade jag mig.

Sedan kom jul och nyår 2018 och på ett nafs slafsade jag i mig x antal säsonger av Will & Grace, Vänner och den fantastiska norska pärlan Der ingen skulle tru at nokon kunne bu. Film följde på film som följde på film. Och klockan ställdes på mitt i natten för att gå upp och se JVM.

Så jag ger mig. Jag älskar min tv. Jag älskar mina serier. Och jag äter min middag i nio fall av tio i tv-soffan.

Men 2019 lovar jag att ha en skärmfri kväll i veckan. Nu ska jag bara få med sambon på tåget...