Pepparkakan är ett ikoniskt bakverk som idag äts i mängder, inte minst i juletider. Få är det som inte någon gång knaprat på en kryddstark kaka. Samtidigt så är pepparkakans förflutna dolt av mystik och frågor. Trots en stark förankring i både svensk och icke-svensk folksjäl är det svårt att följa smulorna bakåt i tiden. Myter kantar vägen, sanningar och osanningar flyter samman. Var har pepparkakan sitt ursprung? Hur spred sig bakverket genom Europa? Och fanns Sveriges första pepparkaka verkligen i Vadstena?
Låt oss börja i rätt ända. Enligt Wikipedia kan pepparkakan ha förekommit redan för nästan 4000 år sedan i Mesopotamien. Antikens soldater bar med sig pepparkakor som proviant i fält, då kryddorna skyddade mot mögel. Liknande uppgifter dyker upp på otaliga bloggar och hemsidor på Internet, men någon säker källa saknas. Det enda som stärker teorin verkar vara att Mesopotamien tidigt använde och handlade med exotiska kryddor.
Foto: Anders Eklund. Pepparkakan kan användas till mycket.
Troligare är det att pepparkakan föddes i Tyskland. Den allmänt accepterade hemorten för kakan är staden Nürnberg, där Lebkuchen bakades redan under medeltiden. Tyska munkar lät sig inspireras av egyptiska och grekiska bakvanor. En bra idé, visade det sig. Snart var Nürnberg vida känt för att exportera och tillverka pepparkakor.
Exakt hur bakverket fann sig väg in i Sverige är näst intill omöjligt att säga. Markus Lindberg, museichef för Sancta Birgitta Klostermuseum, misstänker att immigration är att skylla.
– Mellan 1200 och 1400-talet invandrade många från Tyskland till Sverige. Det är troligt att pepparkakan följde med välbärgade migranter, menar Markus Lindberg.
Just Vadstena kloster spelar en viktig roll i pepparkakans dokumentation. År 1444 omnämns piparkaku för första gången i svensk historia.
– Generalkonfessorn skrev en förmaning till nunnorna att de skulle sluta ge bort eller sälja sina matransoner till folk utanför klostret. I förmaningen framgår att pepparkakor ingick i ransonen, berättar Markus.
Intressant att påpeka är att pepparkakor ofta dyker upp i nunnornas inköpslistor för mat.
– Inom mycket litteratur beskrivs pepparkakan som något man åt i medicinskt syfte. Att kakorna köptes in som mat påminner om hur vi äter dem idag, säger Markus.
Foto: Anders Törnström. Vadstena kloster.
Vänta nu. Är 1444 verkligen året då den första svenska pepparkakan dyker upp? Det sägs att kakan åts när kung Magnus Eriksson och Blanka av Namur gifte sig år 1335. Inför bröllopet ska alla inköp ha skrivits ner och råvarorna som användes sägs skvallra om att pepparkakor bakades.
– Det är ett rykte som jag inte lyckats hitta några källor till. Även om kryddor köptes in till bröllopet så betyder det inte heller att de gick till pepparkakor. Överklassen använde ofta exotiska varor, berättar Markus.
En annan konkurrent till Vadstena klosters nunnor är biskopen Nils Hermansson. Enligt sägen var han ett stort fan av pepparkakor. Så stort att han regelbundet åt dem till kvällsmat.
– Även här har jag haft svårt att hitta några belägg, det nämns inte i de dokument jag tagit del av. Några källor från tidigare än år 1444 finns inte så vitt jag vet, menar Markus.
Det verkar alltså som om den svenska pepparkakans historia börjar i Vadstena. Men det är inte där den slutar. Med tiden kom kakan att lämna överklassens grepp.
– Under 1700-talet börjar pepparkakan dyka upp i kokböcker. När priset på kryddor minskade fick kakan antagligen spridning via städerna, säger Markus.
Idag har pepparkakan nästan blivit synonym med svensk baktradition. Inte minst möbelföretaget IKEA har spridit vår version över hela världen. Från antikens krigare till ett välkänt fikabröd på julafton. Så kan det gå.