Laurie Strode har vĂ€ntat i 40 Ă„r pĂ„ att fĂ„ sluta cirkeln. Som ung oskyldig barnvakt blev hon terroriserad av en psykotisk mördare under en fasansfull kvĂ€ll dĂ„ han mördade fyra av hennes vĂ€nner. I âAlla helgons blodiga nattâ (1978) var Jamie Lee Curtis med och skapade filmhistoria nĂ€r hennes plĂ„gade, hĂ„rt kĂ€mpande och mycket utsatta Laurie till slut blev den ensamt överlevande i gĂ€nget. SĂ„ föddes skrĂ€ckfilmsfiguren âfinal girlâ, som sedan dess Ă€r en stapelvara i genren.
Tydliga drag hos en final girl Àr att hon inte Àgnar sig Ät sex och droger som sina, snart döda, vÀnner. NÀr natten av hemskheter Àr över Àr hon visserligen vid liv (möjligen rÀddad av en man) men bÀr med sig fruktansvÀrda Àrr.
I nya âHalloweenâ spelar Jamie Lee Curtis Ă„ter rollen som Laurie Strode, nu grĂ„hĂ„rig mormor men lĂ„ngt ifrĂ„n den bullbakande typen. Hennes Ă€rr har aldrig lĂ€kt och hon har Ă€gnat hela sitt liv Ă„t att förbereda sig, sitt hus, sin dotter och tonĂ„riga dotterdotter för ondskans Ă„terkomst. Hon vet att han kommer men omgivningen har fĂ„tt nog av hennes foliehattsbeteende.
âHalloweenâ stryker ett streck över de uppföljningar som tidigare gjorts i serien. Detta Ă€r del tvĂ„ enligt nuvarande historieskrivning, vilket Ă€r rĂ€tt kul. Det tidigare etablerade slĂ€ktskapet mellan Laurie och mördaren Michael Ă€r borta, liksom flummiga freudianska motivförklaringar. I stĂ€llet framhĂ„lls det totalt oförutsebara vĂ„ldet i samhĂ€llet i dag, terrorn, som drabbar utan mening.
Inledningsvis Ă€r filmen snyggt drömsk med en obehaglig sekvens frĂ„n den psykvĂ„rdsavdelning dĂ€r Michael har vistats de senaste 40 Ă„ren som visuell höjdpunkt. Alla mĂ„sten i genrens stĂ€ndigt upprepade framgĂ„ngsrecept finns med och âHalloweenâ blinkar stĂ€ndigt mot sin originalberĂ€ttelse. Ăr det lĂ€skigt dĂ„?
Nja, som en tonĂ„ring konstaterar pĂ„ ett för filmen sjĂ€lvironiskt vis sĂ„ âkrĂ€vs det mer i dagâ Ă€n sĂ„ hĂ€r för att skrĂ€mma pĂ„ djupet. Men det Ă€r sliskigt njutbart och det beror pĂ„ att Jamie Lee Curtis Ă„terigen Ă€r med och skapar filmhistoria. Vem har nĂ„gonsin sett en sĂ„ stenhĂ„rd mormor ge mördaren en match som den hĂ€r? Men det verkligt fina Ă€r att hon vid sin sida har tvĂ„ andra generationer final girls â dotter och dotterdotter. Budskapet kan inte bli tydligare nĂ€r de tillsammans tar fajten mot den tyste, vĂ„ldsamme mannen som vĂ€grar att lĂ€mna dem i fred: Nu rĂ€cker det. (TT)