Ida Larsson: Säg hej till morgondagens stjärnor

Utöver att få scenvana har de också chansen att gå vidare till distriktsfinal och därifrån kanske även få möjlighet att vinna riksfinalen med deltagare från hela Sverige. 

För tre år sedan blev jag tillfrågad att hoppa in som coach. Exakt varför jag fick frågan vet jag inte, men jag förutsätter att det var för mina fantastiska kultur- och nöjeskrönikor. I min roll som coach har jag ungefär fem akter som jag följer under ett par månader och spelningar och ger feedback som ska stärka dem och få dem att utvecklas än mer som scengenier. I år blev jag ombedd att skicka en presentation av mig själv inför starten och det landade i detta:

”Ida Larsson gillar varken jante eller kaffe men likställer musik och sport med syre i behovstrappan. Började med blockflöjt och rec-knappen på kassettbandspelaren men via klarinett, dj:ande, growlförsök och alldeles för många timmar på mungiga togs beslutet att hon skriver bättre om musik än vad hon utövar det. Jobbar idag som journalist på Öst media. Har, för tredje året i rad, tackat ja till att vara med i Livekarusellen och ser fram emot att få följa nya akter på vägen mot drömmen.”

Och det är väldigt sant, jag skriver bättre om musik än vad jag utövar det. Men även om jag inte ”kan” så kan jag ändå musik. Jag har lyssnat på miljontals album, sett åtskilliga konserter, besökt många festivaler och har högskolepoäng i både ljud- och ljusteknik. Smaken är visserligen som baken, men jag känner igen en bra artist när jag ser hen – oavsett musikgenre.

Under mina tre år som coach på Livekarusellen har jag haft akter inom hiphop, pop, rock, soul, punk, syntpop och flera andra varianter. Inför den första spelningen varje år så ser jag även banden utan att ha läst på något om dem, jag vill få ett ärligt första intryck av dem. 

Vissa musikakter har en bit kvar innan de kan sälja slut Globen. Men bara deras mod att ställa sig på scenen ger mig en adrenalinboost som heter duga. Andra akter är bra. Riktigt jäkla bra. Sådär bra så att man förstår att man har sett början på något som en dag kommer vara stort. 

Jag må vara där som coach för att ge feedback. Men jag får också något väldigt speciellt. Jag får möjligheten att en dag kunna säga ”Jag var där, jag såg dem hända”. 

Säg hej till morgondagens stjärnor, de finns i en replokal nära dig.