– Det mesta är väldigt gammalt, säger Sven-Åke Svensson från Västra Ny hembygdsförening.
Vid Övralids lantbruksmuséum i Nykyrka berättas en del av det svenska landsbygdslivets historia – en del som ger inblick i hur det var att vara torpare och jordbrukare i Sverige fram till moderna maskiner tog över.
– Det är en gammal gård som finns kvar sedan Verner von Heidenstams tid. Efter ett åsknedslag på 1980-talet brann ett av husen ned, och det var bara tur att inte detta åkte med, berättar Sven-Åke Svensson.
Området ägs av Övralidsstiftelsen, och idag disponeras de gamla byggnaderna bakom herrgården av Västra Ny hembygdsförening som driver lantbruksmuséet. Och kanske hade de behövt huset som brann ned. För i den gamla logen trängs mängder med redskap från förr – från golv till tak bokstavligt talat.
– Mycket är från 1800- och tidigt 1900-tal, säger Sven-Åke.
Han pekar på några föremål på väggen.
– Det där är ett par trögor. De sattes på hästens hovar när de skulle gå i sankmark. Men alla hästar tyckte inte om att ha dem på sig, och ibland ville de inte gå med dem på, berättar Sven-Åke.
Kvarnar, ok för oxar, små hemtillverkade handredskap och större dragredskap fyller rummet.
Men det finns även några motordrivna redskap. Museet hyser en gammal tändkulemotor som kunde driva tröskverk och vedklyvar. I en annan avdelning står en hyvel för takspån och en timmerklyv, maskiner som kunde vara bra att ha på gården.
– Och här är en gammal svarv från Degeröns bruk, säger Sven-Åke och pekar.
Vilka är det som kommer hit?
– Vi har en del grupper. Men mest är det spontana besökare som är här för att se Övralid. Så sett ligger vi ju väldigt bra till. Och det är ett väldigt fint läge. Heidenstam visste var han byggde, säger Sven-Åke Svensson.