2011 fanns en annons i MVT om att kommunen tänkte anordna en guidekurs i Motala. Intresserade uppmanades att söka.
– Jag tyckte att det såg intressant ut så jag sökte och kom in, berättar Oscar.
När kursen var slut ringde P-G Andersson, lärare på guidekursen och intendent på Övralid, och erbjöd Oscar jobb som guide. Svaret blev ja.
Som mest har Oscar fyra guidningar per dag och då gäller det att hitta variation – och det är inget problem. Det kan bli en extra dikt eller en längre utläggning om ett föremål till exempel.
Vilka är de vanligaste frågorna du får?
– Den vanligaste frågan är om Verner von Heidenstam var rik. Svaret är att han var en förmögen man i hela sitt liv.
– Den näst vanligaste frågan handlar om hans politiska ställningstaganden. Heidenstam är ganska okänd i dag om man jämför med till exempel August Strindberg och Albert Engström och han har många negativa stämplar.
– Många tror att han var nazist och att han var kvinno-fientlig, men så var det inte. Man har inte hittat några sådana belägg. Han började bli dement redan 1933 och avled svårt dement 1940. Han var en snäll gammal farbror helt enkelt och han var omtyckt i trakten, förklarar Oscar Bard.
Det låter som att du vill ge honom upprättelse?
– Ja, jag jobbar ju här och jag vill förändra bilden av Heidenstam. Men jag kan ju inte ljuga heller så därför berättar jag om skandalbröllopet mellan Heidenstam och hans andra hustru Olga Wiberg på Blå Jungfrun som det skrevs mycket om i pressen på den tiden.
Kommer du att göra fler säsonger här?
– Jag har drygt två år kvar av lärarutbildningen i Linköping så jag vill vara här i alla fall i två år till. Det är ett privilegium att jobba här, säger Oscar Bard.
Vad är det bästa med jobbet?
– Det är nog utsikten. Den är verkligen jättefin. Sedan är det väldigt roligt att vara här på Övralidsdagen som är varje år den 6 juli. Då kommer hela stiftelsen hit och i år var det Bruno K. Öijer som blev pristagare och vi hade publikrekord.
Förutom utsikten, finns det andra ”löneförmåner”?
– Vi kan få sova över här, i hushållerskan Idas rum. Men det spökar här. Vi kan höra lite skumma barnskrik och sådant uppe på vinden. Det finns en berättelse om att Heidenstam ska ha sagt: ’Jag tror inte på spöken, men jag är väldigt rädd för dem’...