I ett litet uthus på en villatomt i Nykyrka har John Kalb sin drejskiva. Han kom till Sverige för ungefär fyra år sedan, och att verka i Europa var en gammal dröm som blev verklighet.
– Ja möjligheten dök upp. Det var något som jag tänkt på i flera år. Fast inte nödvändigtvis Sverige egentligen. Jag har släkt i Holland så det hade på sätt och vis legat närmare.
Han har ägnat största delen av sitt liv åt hantverket, och det var när keramikern Carina Estgren från Nykyrka besökte Nya Zeeland för över 30 år sedan som första kontakten med Sverige uppstod.
– Carina kom till Nya Zeeland och arbetade. Hon annonserade i en tidskrift om keramik, och det var så vi fick kontakt, berättar John.
Idag hyr John hennes villa i Nykyrka där han tillbringar tiden med att dreja. Leran kommer dels från Sverige, men även från Nya Zeeland.
– De är lite olika typer. Leran från Nya Zeeland är lite mer sandfärgad. När jag var ung var jag ute och grävde fram leran själv, förklarar John.
Att vara keramiker menar John är en livsstil.
– Jag drejar för att jag tycker om det, men säljer för att jag måste. Det är ett ganska fritt arbete, men man måste samtidigt vara disciplinerad, menar John.
Nu väntar sommar och högsäsong. Än så länge reser John mest runt i Sverige och säljer, men kanske vidgar han så småningom sina vyer i Europa.
– För det mesta säljer jag på mässor och hantverksmarknader. Jag träffar jag folk från andra länder och har fått en del positiv respons. Det hade varit kul att prova fler länder i Europa, säger John Kalb.