– I början kändes det helt absurt. Körsång var kanske det mest ofarliga man kunde göra innan pandemin. Det är klart att det blev en chock, säger Karin Eklundh som är förbundsdirektör för Sveriges körförbund.
Men precis som resten av samhället ställde landets körer om, tog paus eller gick över till träffar utomhus eller digitalt. Att körerna och orkestrarna inte har kunnat fungera som vanligt på sistone blev särskilt tydligt under julen som är högsäsong för landets körsångare. I år blev de flesta lucia- och julframträdanden inställda eller i bästa fall digitala. Karin Eklundh beskriver det som en sorg för många medlemmar.
Livsviktigt
Fast hon har varit verksam i olika körer i 40 år så är det inte förrän nu som Karin Eklundh har insett hur mycket körverksamheten faktiskt betyder för många människor.
– Det är nu som jag på djupet har förstått att det är livsviktigt för många människor, den sociala samvaron och att få sjunga tillsammans med andra. Kören är som deras familj. Det påverkar mer än vad jag kunnat ana.
Under sommaren och tidig höst höll många av landets körer i gång utomhus, under särskilda restriktioner och rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. Men när de nya restriktionerna infördes i november, samtidigt som mörkret och kylan kom, lade de flesta amatörkörerna sina fysiska träffar på is, och även de professionella körerna har fått ställa om på olika sätt.
Tidigare i år smittades tre sångare i Norrlandsoperans kör under en övning och i december testades 26 medlemmar i Danmarks radiokör positivt för viruset.
Göteborgsoperans kör arbetsbefriade de flesta av sina anställda under en period och hade inga fysiska repetitioner, men i början av december träffades de för att öva tillsammans inför den planerade föreställningen av "Tosca".
Kort därefter fick tre av koristerna symptom och det skulle senare visa sig att 19 av de 45 i kören bar på viruset – en av dem var koristen Anna-Karin Simlund.
– Det var sorgligt. Vi insåg hur lite vi vet om viruset. Vi hade följt alla rekommendationer och satt upp en plan, så visar det sig att det i alla fall inte fungerar.
Anna-Karin Simlund är också vice ordförande i Sveriges yrkesmusikerförbund (Symf). Hon ser hur många medlemmar lider av att inte kunna utöva sitt yrke och efterlyser att kulturen, liksom delar av idrotten, ska få tillgång till snabbtester.
– Då skulle vi kunna kunna repetera i princip normalt och vara förberedda den dag vi får spela inför publik igen. Det skulle också öppna möjligheten till streamade konserter.
Styra luftflöden
Metropolitanoperan i New York har varit stängd sedan i våras och orkestern har inte fått någon lön sedan i april. Där arbetar man hårt för att hitta lösningar som gör att musikerna kan återgå i arbete på ett säkert sätt. Tillsammans med forskare från bland annat universitetet Princeton försöker man komma fram till hur operasångare ska kunna styra sina luftflöden för att minska risken för att sprida smitta vid sång.
Det är inte bara vid sång som coronaviruset riskerar att spridas. Också orkesterverksamhet har pekats ut som en riskfaktor även om man hittills inte har sett något coronautbrott i en orkester. Där verkar avstånd, ventilation och andra försiktighetsåtgärder hjälpa bättre än vid körsång, säger Anna-Karin Simlund.
– Jag vet orkestrar som sitter bakvänt när de spelar eller som övar i stora salonger för att kunna sprida ut sig. Orkestrarna verkar kunna kontrollera luftflödet på ett annat sätt.
Kan inte göra rätt
På Folkhälsomyndighetens hemsida finns råd för kör- musik- och orkesterverksamhet under coronapandemin. Sabina Bossi, pressekreterare vid myndigheten, skriver i ett mejl till TT att det finns en ökad risk för smittspridning vad gäller den typen av verksamheter, både för utövarna och för publiken. Och då särskilt vad gäller blåsinstrument.
En tysk forskningsstudie , som Sveriges Radio P2 har rapporterat om, använder sig av höghastighetskameror och laser för att studera hur olika blåsinstrument sprider aerosoler. Hittills har de konstaterat att aerosolerna främst sprider sig framåt men att det varierar mellan olika instrument. Flöjt sprider extra många aerosoler och trumpet betydligt färre.
Erik Skagerfält är producent för orkestern Gotlandsmusiken som är en av Sveriges 22 regionala musikresurser och består av fem ensembler och 14 fastanställda musiker.
– Vi hade hoppats på att kunna göra en stor inspelning med hela orkestern nu i januari, men när de nya restriktionerna kom avråddes vi å det bestämdaste av Regions Gotlands smittskyddsläkare, säger Erik Skagerfält.
Han är förutom producent också tubaist – och inte särskilt förvånad över att blåsare och körsångare pekas ut av Folkhälsomyndigheten.
– Det är ganska självklart. Jag sökte för ett tag sedan på nätet efter "munskydd för tubaister". Det jag fick upp var ett munskydd med ett hål för munnen. Vi har ingen möjlighet att göra det på rätt sätt, säger Erik Skagerfält.