Om ett par veckor släpps andra delen i Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens ungdomsbokstrilogi som inleddes med ”Cirkeln” och oddsen är väl att det kommer bli ett boksläpp nästan åt det Harry Potterska hållet.
”Eld” har förväntningar att leva upp till och än så länge måste jag säga att hajpen är välförtjänt. I bästa Ajvide Lindqvist-anda blandar Strandberg och Bergmark Elfgren vardagsrealistisk småstadstristess med magi. I det fiktiva lilla brukssamhället Engelsfors visar sig skolan vara mystiskt centrum i kampen mellan gott och ont och sex helt vanliga – och sinsemellan olika – tonårstjejer är häxor som måste bekämpa ondskan.
Som de flesta framgångsrika berättare kommer inte ”Cirkeln”-paret egentligen med något radikalt nytt. Snarare har de kokat ihop en häxbrygd på referenser och idéer som redan finns – och gjort det bra.
Om John Ajvide Lindqvist bevisade något ingen riktigt tänkt sig förut, att vampyrer kan bo i svenska miljonprojektsområden, så bevisade väl Strandberg och Bergmark Elfgren, tja, att Buffy the Vampire Slayer lika gärna kunnat växa upp i Borås.
Annars är förstås vare sig häxor eller magi något nytt motiv och man behöver inte vara litteraturvetare för att gissa att den här fascinationen har att göra med makt.
Som med de flesta populära figurer finns inte en berättelse om häxan, utan flera parallella. En är förstås levande främst i disneyfierade folksagor, men också hos exempelvis Roald Dahl: den onda modern, häxorna som kvinnliga skurkar.
I svenska ungdomsböcker har den historiskt realistiska berättelsen varit vanligare. En utsatt, fattig kvinna har lärt sig lite läkekonster och riskerar att brännas på bål. Inte sällan behövs en manlig hjälte som kan rädda henne. I bästa fall kan hon, som Maj Bylocks populära häxhjältinna Anneli, åtminstone rädda sig själv.
På 90-talet fick häxorna, främst i amerikanska tv-serier, ett uppsving som postfeministiska ikoner. Här existerar verkligen magin, makten, men det betonades samtidigt att allt man gör får konsekvenser och parallellt med att bekämpa ondska måste tjejerna i serier som ”Förhäxad” och ”Sabrina” gå till skolan eller jobbet, klä sig snyggt och försöka behålla en pojkvän.
”Cirkeln” leker vidare med magi och makt. Vad händer till exempel om det ständiga mobboffret plötsligt får makt att styra sina klasskamrater? Det enda som går att säga säkert är att makt aldrig är oproblematiskt.