Correns reporter Ellinor Eke-Göransson är uppvuxen i Skåne men har familj i Vadstena, där hennes jakt på kärleken har spelats in.
Hur känns det att kasta sig in i programmet igen?
– Det känns stort. Det känns som att det är på tiden i och med att vi spelade in det förra sommaren. Jag har väntat väldigt länge. Så nu är jag mest taggad.
Ellinor, och de tre andra som söker kärleken, har alla varit med förut. Det tror hon har påverkat inspelningen.
– I och med att vi har gjort det innan så känns det som att vi är mer bekväma vilket gör att vi berättar och visar våra känslor ännu mer. Det kommer vara tårar och hångel och hit och dit.
Smaskigt för tittarna, men för Ellinor finns en rädsla. Det är läskigt att lämna ut sig själv på tv.
– Vad ska folk tycka och tänka? Det är skrämmande.
Ellinor har fått ta emot mycket kärlek, men också en del negativa kommentarer.
– Jag har läst om mig själv i en Flashbacktråd och det gör jag aldrig igen. Det är det dummaste man kan göra.
Men vissa kommentarer kommer hon inte undan.
– Det swishar förbi i flödena. Även om det är hundra bra och en dålig kommer jag bara ihåg den dåliga.
Du har blivit bortvald i tv en gång, i din förra säsong. Hur vågar du ge dig ut en gång till?
– Det är den där längtan av att han kanske finns där, för då är det ju värt det.
Har det varit svårt att hålla allt hemligt?
– Det har varit väldigt speciellt och jättesvårt att leva mitt normala liv. Det ska bli skönt att slippa hålla på och smussla med sitt liv.
Det blev en del samtal med programledare Linda Lindorff under sommaren.
Är du en bonde?
– Nej, jag är inte bonde på heltid.
Vad är det mest bonniga du har gjort? Mjölkat en ko?
– Ja, det har jag testat. Vi hade smågrisproduktion när jag var liten så jag har varit med hela vägen till slakteriet.
Så du har skyfflat grisbajs?
– Ja.
Kan en kille bli för bonnig?
– Ja. Jag är ju en tjej som gillar det bonniga och skitiga men sen gillar jag ju också att vara på stan och ute i civilisationen.