Sätter ton till brunnsidyllen

Solen smyger sig in igenom de ståtliga lindarna och bokarna i Brunnsparken. Familjer och äldre damer och herrar har slagit sig ner i de vita trädgårdsmöblerna för att dricka eftermiddagskaffe. Några av barnen springer omkring och leker och en ung försäljare säljer lotter för fem kronor styck. Trots att det är mycket människor på en och samma plats är det tyst och stilla.

När klockstapeln slår tre några hundra meter bort lyfter musikerna sina instrument i paviljongen. Eftermiddagskonserten kan börja.

– Det är magiskt att få sitta här och spela med alla träd och fåglar i bakgrunden, säger Anna Hansson som är en av de två brunnskapellmästarna som leder orkestern.

Anna är dotter till orkesterns förra kapellmästare, Lars Eric Andersson. Hon har tillbringat alla sina somrar i Medevi brunn sedan hon var tre år gammal och hon återvänder än i dag.

– Det är något visst med Medevi, det bara är så, säger hon.

Hit kommer ett trettiotal musiker från hela landet tillsammans med sina familjer för att delta i orkestern. Konsertperioden pågår i ungefär sju veckor under sommaren, från midsommarafton till andra söndagen i augusti.

Vanligast är att musikerna stannar på brunnen i en eller två veckor, men vissa stannar en hel månad. Många av dem har varit med länge, men vissa är bara med en säsong.

– Man måste ha förmågan att slappna av. Alla klarar inte av det och då blir man inte kvar här heller, säger Anna.

En av orkesterveteranerna är Magnus Eriksson. Han har spelat i brunnen i 33 år.

– Jag kommer tillbaka varje år för att få spela musik med härliga kollegor i en härlig miljö, berättar han.

För att hålla hög kvalitet på musiken består orkestern, förutom några glada amatörer, mestadels av professionella musiker som livnär sig på sin musik, men som under sommarledigheten vill komma till Medevi och spela en annan typ av musik.

För musiken är sannerligen av annan typ än den som spelas på radion i dag. Den skiljer sig till och med från traditionell orkestermusik.

Anledningen är de gamla mässingsinstrumenten från 1800-talet bestående av bland annat esskornett, althorn och tenorbasun som under 1920-talet ersattes med trumpeter, valthorn och tromboner.

– De gamla instrumenten ger en mjukare och rundare klang. Musiken blir inte lika tonstark som modern orkestermusik, förklarar Anna.

– Vi värnar om spelstilen och kulturarvet genom att föra det vidare.

Under varje vecka sker 22 olika framträdanden. Det är eftermiddags- och kvällskonserter i paviljongen varje dag förutom måndagar och på kvällarna sker den traditionsenliga grötlunken.

– Förr i tiden åt man gröt på kvällen och man tyckte inte att det var bra att gå och lägga sig direkt efter maten. Därför gick man en sväng och det gör vi fortfarande varje kväll, säger Anna.

Lunken sker på en sträcka av några hundra meter på brunnsområdet. Orkestern går i täten och sedan sluter brunnsbesökarna upp bakom.

När musikerna inte uppträder är det fritt. Eftersom de bor allihopa på området umgås de även då. Anna berättar att de bland annat gör små utflykter och badar i Vättern.

– Det blir en social gemenskap med en fantastisk sammanhållning, säger Anna.

Under eftermiddagskonsertens gång samlas allt mer folk för att lyssna på orkestern. Marschen övergår till en vals som sedan blir en schottis. En kvinna dansar i ring med två barn. Det skulle lika gärna kunna vara 1870.