De kämpar för konstnärers villkor

Konstutställningar runt om i Sverige lockar miljontals besökare varje år. Men ofta är konstnären den som får minst del av den ekonomiska kakan.

Konstnärerna Eva Fornåå och Sira Jokinen Lisse jobbar för att yrkeskonstnärer ska få bättre betalt för sitt arbete.

Konstnärerna Eva Fornåå och Sira Jokinen Lisse jobbar för att yrkeskonstnärer ska få bättre betalt för sitt arbete.

Foto: Daniel Blomqvist

Motala2014-10-22 08:04

– Man förväntas jobba gratis, säger Eva Fornåå, konstnär och styrelseledamot i Konstnärernas riksorganisation, KRO.

De har ofta långa utbildningar i bagaget, och kraven för att komma in på konsthögskolor i Sverige är skyhöga. Dessutom är konsten populär. Enligt Myndigheten för kulturanalys besökte 3,5 miljoner människor olika konstmuseer i Sverige 2012 – vilket nästan är lika många besökare som Svenska hockeyligan och Fotbollsallsvenskan drog tillsammans samma år. Ändå är genomsnittslönen för svenska yrkeskonstnärer skrämmande låg anser Motalakonstnärerna Eva Fornåå och Sira Jokinen Lisse

– Genomsnittsinkomsten ligger till exempel på 13 300 kronor, för det konstnärliga arbetet och brödjobbet tillsammans, säger Sira Jokinen Lisse.

De är båda engagerade i Konstnärernas riksorganisation (KRO) där de jobbar för att förbättra villkoren för yrkeskonstnärer. En viktig del är att få upp allmänhetens ögon för konstens värde i samhället.

– Vad skulle vi ha för samhälle utan konst och kultur? Konsten är ju till för att berätta om samtiden, att ställa frågor om vart vi är på väg. Och ibland handlar den bara om att vara vacker, säger Sira Jokinen Lisse.

Eva Fornåå, som själv arbetar mycket med offentlig konst, berättar om den så kallade enprocentsregeln.

– Enprocentsregeln följs av ungefär en tredjedel av kommunerna i Sverige. Det är en rekommendation om att en procent av budget avsatt till nybyggnation ska gå till konst. Här sätts 0,5 procent av, säger Eva Fornåå.

Samtidigt menar Eva Fornåå att konsten ofta genererar arbetstillfällen, men att konstnärerna själva får ut väldigt lite ekonomisk ersättning för sitt arbete.

– Alla, från städpersonal till konstintendenten får betalt. Det är som att konstnärerna förväntas arbeta gratis. Det är dags att avskaffa de sista gratisarbetarna i offentlig sektor, säger hon.

Rätt satsning på konsten, menar de, skulle dessutom kunna göra en stad som Motala mer intressant.

– Vi har lite dålig återväxt i Östergötland, och många unga drar sig till storstäderna som har bättre förutsättningar. Men Motala ligger bra till mitt i landet med fin natur och bra priser på ateljéer. Möjligheterna finns, så frågan är bara vad man vill göra med dem. Konsten har ju en viktig roll i att skapa attraktiva platser, säger Sira Jokinen Lisse.

Kvinnor tjänar minst

Få kan leva på sin konst

Den typiske konstnären driver sin verksamhet i egen firma och jobbar extra för att få ekonomin att gå ihop.

Varannan konstnär får in mindre än en fjärdedel av den taxerade inkomsten från konstnärlig verksamhet.

Kvinnor dominerar i inkomstintervallen 0 - 160 000 kronor per år, medan män dominerar inkomstligan 160 000 kronor och uppåt per år.

Källa: KRO

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!