Skarsgård i hårdträning: Det går fort i hockey

Valter Skarsgårds vänstra överarm skiftar i blått, ett resultat av den stenhårda träning han måste underkasta sig för att förvandlas till en av Sveriges största ishockeyspelare genom tiderna.

Det var över två år sedan regissören Amir Chamdin kontaktade Valter Skarsgård efter att ha sett honom i filmen "Lords of chaos" och frågade om han ville spela den unge Börje Salming i en kommande tv-serie. Svaret var givet.

– Det kändes helt galet, alltså helt galet. Börje Salming liksom, säger han.

Lär sig åka skridskor

Vi ses på Södermalm i Stockholm, ett stenkast från det hus där Valter Skarsgård är uppvuxen och ytterligare ett från den lägenhet där han bor i dag.

– Jag är söderkis och bajrare, det har inte varit någon hockey att prata om för min del. Det är klart att jag kände till honom, det är svårt att undkomma Börje, men nu när jag har börjat djupdyka i hans liv har jag förstått vilken legendar han verkligen är.

Bristen på hockeyintresse och istid har inneburit att Skarsgård har varit tvungen att lära sig allting från början. Från jargongen i omklädningsrummet till att snöra på sig ett par skridskor.

– Jag förvarnade dem tidigt om att jag i princip kan stå på ett par skridskor, men inte mer än så. Det är därför jag sitter här nu, lila och blå. Det går fort i hockey.

Men de viktigaste pusselbitarna har han fått av Börje Salming själv. Den forne Toronto-spelaren är involverad i projektet och har träffat sitt unge alter ego flera gånger under de senaste två åren. Skarsgård har fått ta del av Salmings egna berättelser från den tidiga karriären och tiden i NHL. Mötena har också nyanserat hans bild av Börje Salming utanför isen.

– Jag tror inte att han är som många tänker sig. Han är känd som stenhård hockeyspelare som blockar puckar med ansiktet och visst, det är han ju, det är ingen fasad. Men han är också den snällaste och mest ödmjuka människa jag har träffat.

Att fånga och förmedla den balansen ser han som en av sina största utmaningar.

Ingen klunga av skådisar

Uppvuxen i en skådespelarfamilj var Valter Skarsgård inte mer än sju år när han var med i sin första film. Trots en strid ström av roller i filmer och tv-serier har det senaste året inneburit något av ett genombrott, med roller i de uppmärksammade serierna "Katla" och "Zebrarummet". Han befinner sig på en bra plats just nu och kan unna sig några veckors semester utan att oroa sig för framtiden.

– Så fort man inte har jobb som skådis så vet man aldrig när eller om man kommer att få jobba igen. Vissa år har man suttit och ätit nudlar för att kunna betala hyran. Även om det kommer bli stressigt framöver så finns det en trygghet i att veta att jag har saker att göra ett tag, säger han.

Under lång tid var det musiken som lockade mest. Men när han insåg att gitarrkunskaperna inte räckte hela vägen sökte han teaterprogrammet på gymnasiet.

– Jag hade tillbringat mycket tid på set med pappa och mina syskon och visst, det var häftigt, men ofta kände man sig mest i vägen. Det var först när jag fick min första stora roll i filmen "IRL" som jag verkligen insåg att det var skådespelare jag ville bli.

Valter Skarsgård upplever inte att det har varit svårt att muta in en plats jämte familjens övriga skådespelare. Precis som när han var emo i högstadiet, lyssnade på heavy metal och färgade håret svart, så har han gått sin egen väg utan att försöka anpassa sig eller rådfråga andra.

– För mig har det aldrig varit en grej att jag måste hitta min egen stil, jag är ju min egen person. Sedan att folk utifrån ser oss som en klunga av skådisar som sitter ihop som en blobb, inifrån är det ju inte så. Jag ser fyra helt olika skådespelare i min familj, plus mig själv.