Medlemmarna i FJK är vänner med initiativtagaren, kyrkoherde Torbjörn Ahlund.
– Det var ingen tvekan om att vi skulle komma när Torbjörn frågade, sa de tre som åkt från Stockholm, respektive Gotland med reseersättning och fika som enda ersättning.
Men innan FJK började spela och sjunga hade Torbjörn Ahlund något att säga.
– Det är viktigt att ge motbilder till allt elände i världen. Vi har krig, människor på flykt och terror. Men jag tror på att människor i grunden vill väl, det gäller att väcka den slumrande godheten, hävdade han.
FJK är skickliga musiker och sångare. Tyvärr ekade texterna ibland bort i klosterkyrkans höga valv. Det var dock inget som störde Josefin Lindberg, en av uppskattningsvis 200 i publiken.
– Nej då. Jag hade på känn att de skulle vara riktigt bra och det var de. De hade jättefina låtar som jag gärna vill lyssna på igen.
Det hade inte satts något något mål för hur mycket pengar man skulle få in till Svenska kyrkans internationella arbete i den pågående flyktingkatastrofen. Men om åhörarna lydde Torbjörn Ahlunds råd lär det ha blivit en hel del.
– Jag tycker ni ska ge mycket och dela med er av ert överflöd. För ett sådant har de flesta av oss här, sa han och uppmanade alla att hjälpa till efter förmåga.
Ungefär samma sak hade FJK:s Anders Forsslund menat i ett mellanssnack.
"Ingen kan göra allt för alla. Men alla kan göra någonting för någon".