Den kinesiska almanackan berättar för oss att 2019 är grisens år och mycket talar för att den svenska motsvarigheten visar att 2019 är drönarens år.
Den som har sett filmklassikern Blade Runner från 1982 kanske drar sig till minnes att filmen utspelar sig just i år, alltså 2019. En för handlingen central del är det mänskliga förtrycket av förslavade replikanter, det vill säga robotar med mänskligt utseende. De blir till slut alltför lika människan själv och bannlyses från Jorden, med våldsamheter som följd.
Filmen bjuder på reflektioner om påstådda vänners och fienders egentliga natur, men det manliga beteendet visar även att tillkomsten av #metoo var betydligt mer osannolikt än flygande bilar.
I ett lika regnigt som överurbant Los Angeles indränkt i neonljus är ”Mer mänsklig än mänskligheten” (fritt översatt) mottot för det företag som ligger bakom de mest framgångsrika replikanterna. Den tekniska utvecklingen ansågs ha gått för långt och riskerade i praktiken människoliv i både liten och stor skala.
Den mörka framtidsbild som science fiction-berättelser många gånger målar upp är på ett sätt överdriven, eftersom mörkret inte alls är så påtagligt som de cinematiska verktygen behöver ge sken av. I verkligheten finns det ändå starka drag av förutsägelser för den som vill hitta sådana, exempelvis i form av klimatförändringar som i sin tur påverkar vädret.
I vårt 2019 finns förvisso inte flygande bilar, men i stället finns smarta telefoner som vi nu ständigt bär med oss. Många i västvärlden är mer eller mindre helt beroende av dem och telefonerna är oerhört mycket kraftfullare än flygande bilar. Tillgång till kunskap är sannerligen makt, om man vet hur man ska hantera och kontrollera den.
Även om bilarna inte flyger i vår värld i dag finns det andra saker som gör det. Den positiva utveckling som drönare har fört med sig i bland annat Rwanda, ett fattigt land utan fungerande infrastruktur som trots det lyckas leverera livsavgörande saker som medicin och blod inom ett antal minuter. Tack vare just drönare.
Den tekniska utvecklingen kan rädda många människoliv och det är fascinerande att ett land som Rwanda faktiskt ligger långt före Sverige inom detta specifika område. Konkret tillämpning är även på väg att börja testas här hemma, med alla de särskilda utmaningar som vår version av samhället medför.
Det var som bekant just närvaron av drönare som under några dygn helt stoppade flygtrafiken på Gatwicks flygplats utanför London. Luften är inte fri. Australien har sedan en tid tillbaka planerat ett skydd för just drönare på sina flygplatser och det blir nu också verklighet efter nyår. Det gäller nämligen att ta sig an utvecklingen på ett avvägt sätt, eftersom drönare även kan användas destruktivt.
Kopplingen mellan drönare och det lokala näringslivet i Östergötland är mycket påtaglig, eftersom det just här finns ett antal olika aktörer som arbetar med utvecklingen av dem och deras tillämpningar. Innovationerna ger arbetstillfällen och kan förbättra samhället, om man använder tekniken rätt.
Vi bör därför önska dessa lokala aktörer lycka till i det fortsatta arbetet under det som kan komma att bli drönarens år.