En populĂ€r trend pĂ„ sociala medier som Instagram och Tiktok Ă€r inlĂ€gg av typen "sĂ€g att du Ă€r XX utan att sĂ€ga att du Ă€r XX" Ă„tföljt av ett klipp som visar till exempel en trött mĂ€nniska vars hem Ă€r nedkladdat, tillstökat och överbelamrat med leksaker, vilket tydligt visar att personen Ă€r förĂ€lder. Han eller hon behöver inte sĂ€ga det rakt ut. Alla vet Ă€ndĂ„. NĂ„gra som skulle kunnat hĂ€nga pĂ„ den trenden Ă€r Socialdemokraterna i samband med att de i vĂ„ras presenterade propositionen âEtt mer likvĂ€rdigt skolvalâ:
âSĂ€g att du vill tvĂ„ngsbussa elever utan att sĂ€ga att du vill tvĂ„ngsbussa eleverâ. Ăven om ordet bussning inte anvĂ€nds Ă€r regeringens syfte tydligt. Propositionen inleds med orden âHuvudmĂ€n för förskoleklass och grundskola ska sĂ„ lĂ„ngt det Ă€r möjligt aktivt verka för en allsidig social sammansĂ€ttning av elever pĂ„ sina skolenheter, och, om en sĂ„dan Ă€r uppnĂ„dd, vidta sĂ„dana Ă„tgĂ€rder som behövs och Ă€r möjliga att vidta för att upprĂ€tthĂ„lla en sĂ„dan sammansĂ€ttningâ. DĂ€refter följer en lĂ„ng rad luddiga formuleringar om hur man pĂ„ olika sĂ€tt kan frĂ„ngĂ„ nĂ€rhetsprincipen.
HÀr finns Àven en del inte sÄ luddiga skrivelser. Som att kommunerna uppmanas att agera för att skapa "strategiskt dragna förtursomrÄden", och"geografiskt baserat urval kan Àven anvÀndas dÀr det finns en skolskjutslösning frÄn ett geografiskt omrÄde till en skola". Partierna till vÀnster vill Àven ta bort rÀtten att stÀlla barn i kö till friskolor och beröva förÀldrar som inte har rÄd att köpa en dyr bostad den ofta enda möjligheten att aktivt vÀlja en annan skola Àn den nÀrmaste. Argumentet Àr att "kö Àr orÀttvist för barn födda sent pÄ Äret". Att rÀttvisan enkelt kan ökas genom att sÀtta en maximal kötid pÄ ett Är innan skolstart ignoreras.
Den skolsegregation vi ser idag Àr inte sprungen ur ett vakuum. Det Àr en följd av nÄgot större: en boendesegregation och en mÀnniskosyn som lett till att samhÀllet har lÀgre förvÀntningar pÄ mÀnniskor i vissa omrÄden. Lösningen kan dÀrför aldrig vara att skicka skolbarn fram och tillbaka mellan stadsdelar. FörÀndringen mÄste byggas frÄn grunden, dÀr utanförskapet finns. De flesta familjer, oavsett var man bor eller vilken utbildning och inkomst man har, önskar dessutom ha sina barn pÄ en nÀrliggande skola. För skolan Àr inte en ö i havet, utan en viktig del av varje lokalsamhÀlle. Bussning skickar ocksÄ budskapet till barn och förÀldrar i utsatta omrÄden att deras stadsdel inte Àr en bra plats. Hur kan det vara rÀtt sÀtt att bryta segregationen?
Alla barn har rĂ€tt till en bra skolgĂ„ng. Oavsett var man bor. Det innebĂ€r att politiker och tjĂ€nstemĂ€n har ett tungt ansvar för att organisera, strukturera och tilldela skolan tillrĂ€ckligt med resurser för att sĂ„ ska ske. Skolan kan dock inte lösa varje samhĂ€llsproblem och barn ska inte anvĂ€ndas som verktyg för social ingenjörskonst. DĂ€rför var det utmĂ€rkt att riksdagen i mitten av juni röstade nej till regeringens förslag. TyvĂ€rr kommer vĂ€nstern knappast att slĂ€ppa den bussningsvurm â som man ofta inte vill lĂ„tsas om â i första taget. SĂ„ var vi tillbaka vid memen igen. SĂ€g att du Ă€r en hycklare utan att sĂ€ga att du Ă€r en hycklare.
Barn Àr inte integrationsverktyg
Alla barn har rÀtt att gÄ i en bra skola och bra skolor ska finnas överallt.
Att tvÄngsbussa elever lÄngt hemifrÄn för att lösa segregationen Àr en usel lösning.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta Àr en ledare. MVT:s ledarsida Àr oberoende liberal.