Ledare: Bra med mer makt åt kommunerna

Kommunerna ska i framtiden få större inflytande över hur många nyanlända de tar emot. Bland annat genom att de ges möjlighet att ange ett vilket antal personer som de anser sig ha möjlighet att ge rimliga förutsättningar. Det föreslår en utredning om Etableringsboendelagen som överlämnades till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) den 2 april. Dessutom ska bostadssituationen lokalt liksom förekomsten av sociala problem och områden med utanförskap utgöra kriterier som bidrar till att avgöra hur fördelningen av nyanlända mellan landets kommuner ska se ut. 

“För att vi ska få en fungerande integration är det viktigt att kommunerna får ett större inflytande över mottagandet av nyanlända. Med förslagen i utredningen skapas nu bättre förutsättningar för kommunerna att själva påverka sitt mottagande. Samtidigt behöver det vara tydligt för nyanlända att det krävs egna ansträngningar för att komma i egen försörjning och för att hitta en långsiktig boendelösning”, sade Mats Persson i samband med att han tog emot förslagen från den särskilde utredaren Mathias Wahlsten.

En nyordning av det här slaget är uppenbart alldeles nödvändig. Runt om i landet finns flera varnande exempel på hur illa det kan gå när människor i princip dumpas på platser där det kanske finns tomma lägenheter, men få eller inga möjligheter att få jobb eller integreras i samhället. Lika illa är det när nyanlända landar i kommuner där det kanske finns möjlighet att hitta en väg in på arbetsmarknaden men bostadssituationen är mer än hopplös. De som bäst kan avgöra vilka möjligheter som finns lokalt att skapa förutsättningar för människor att etablera sig och inte hamna i långvarigt utanförskap och utsatthet är kommunerna själva. Samtidigt måste det naturligtvis finnas ett gemensamt ansvarstagande och det är inte rimligt att vissa kommuner även fortsättningsvis tar betydligt större ansvar i relation till sin storlek och resurser än andra.  

Utredaren föreslår också att det införs en ny modell med etableringsboende som innebär att kommunerna ansvarar för att ordna boende för vissa nyanlända under 36 månader. Rätten till etableringsboende ska dock vara villkorad och den kan upphöra i förtid om den nyanlände inte aktivt bidrar till sin etablering i arbets- och samhällslivet. Även det är klokt. Människor som tagit sig från andra delar av världen till Sverige för att få skydd är inga svaga offer utan har redan visat att de har kraft nog att vilja förändra sin situation. Att de fortsätter på samma spår och anstränger sig för att lära sig svenska, förstå hur vårt samhälle är uppbyggt och strävar mot egenförsörjning är knappast för mycket begärt. I längden är det den enda fungerande vägen både för individen och samhället som helhet. 

Förhoppningsvis kommer den nya Etableringsboendelagen förverkligas och då leda till ett mer likvärdigt, enhetligt och flexibelt mottagande i kommunerna och skapa en grund för en bättre integration och större möjligheter att bekämpa det växande utanförskapet. Ett fortsatt framväxande av den sortens etniska enklaver som bildats i många städer under de senaste decennierna, där människor lever i parallellsamhällen och extremism, misogyni, fattigdom och kriminalitet frodas måste stoppas till varje pris.