Ă
r 2000 kunde svenska konsumenter köpa en ny Volvo V70 för runt 260 000 kronor. Bilen hade bland annat en motor med 140 hÀstkrafter som drog runt 0,8 liter per mil, klimatanlÀggning, manuell, femvÀxlad vÀxellÄda och sÄ kallad fÀrddator.
20 Ă„r senare kan du för motsvarande penningvĂ€rde â runt 330 000 kr â fĂ„ ganska mycket mer bil för pengarna. En bil med lika stark motor kommer idag att konsumera mindre Ă€n hĂ€lften sĂ„ mycket bensin. Du kommer att fĂ„ automatisk vĂ€xellĂ„da, navigationssystem, autobroms och farthĂ„llare som anpassar sig till bilen framför, filhĂ„llningssystem, bĂ€ttre strĂ„lkastare och en uppsjö av sĂ€kerhetsfunktioner. Bland annat.
Hur kommer det sig att din bostad inte genomgĂ„tt samma resa? Det Ă€r frĂ„gestĂ€llningen som tidigare byggchefen Mikael Anjou resonerar kring i boken âDen ineffektiva byggbranschenâ (Ekerlids).
PÄ ett seminarium hos tankesmedjan Fores (8/11) pÄpekade Anjou att en bostad hade kostat hÀlften sÄ mycket idag som för 20 Är sedan, om byggföretagen haft samma prisutveckling som detaljhandeln. Alternativt hade de, som i fallet med bilarna, haft betydligt fler och bÀttre funktioner. NÀr Anjou stÀller frÄgan till branschkollegor om vad som förbÀttrats i bostadsbyggandet de senaste decennierna Àr det ingen som har nÄgot svar att ge.
Arbetsplatsorganisationen Àr densamma eller sÀmre. Ritningar och andra bygghandlingar hÄller sÀmre kvalitet Àn förr. En tredjedel av en byggarbetares tid gÄr Ät till att ÄtgÀrda fel, att vÀnta pÄ en annan yrkesgrupp, eller Ät att flytta byggmaterial som redan flyttats en eller flera gÄnger.
Vissa, exempelvis Konkurrensverket, har pekat pĂ„ bristande konkurrens som en förklaring. Anjou hĂ„ller inte med. Sverige har vĂ€ldigt mĂ„nga och vĂ€ldigt olika byggföretag. Men de pressas i hög grad ner i samma form genom en omfattande regelflora och branschstandarder. Och eftersom sĂ„ mĂ„nga kommuner stĂ€ller upp sĂ€rkrav i bostadsbyggandet â kring allt frĂ„n energieffektivitet ner till bredd pĂ„ balkongdörrar â kan inga lösningar Ă„teranvĂ€ndas till nĂ€sta bygge.
Inte minst drabbas byggföretagen av det som Anjou kallar Sveriges sĂ€msta kollektivavtal. Det handlar inte frĂ€mst om att lönerna Ă€r höga â vilket de i och för sig Ă€r, en 19-Ă„rig byggnadsarbetare utan högre utbildning tjĂ€nar 34 000 kronor i mĂ„naden efter ett Ă„r i branschen â utan om att de Ă€r kollektivt satta och en del av ett slags bevarat skrĂ„vĂ€sende.
Byggbranschen Àr för all del inte heller utan ansvar för den bristande produktiviteten. Som Anjou skriver har man exempelvis inte lyckats dra nytta av digitaliseringen.
Men pĂ„ det stora hela stĂ„r lösningarna pĂ„ byggsektorns problem att finna i politiken. Kommuner mĂ„ste sluta stĂ€lla sĂ€rkrav. Spelplanen mellan parterna mĂ„ste jĂ€mnas ut, regelverk â dĂ€ribland plan- och bygglagen och Boverkets byggregler â mĂ„ste ses över och förenklas.
HÀromÄret visade en rapport frÄn Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond att ett typiskt lÀgenhetshus kan byggas med 40 procent fler lÀgenheter till samma kostnad, om bara nÄgra förenklingar kring bullerkrav och tillgÀnglighetsanpassning gjordes. Problemen gÄr alltsÄ att lösa. Vi mÄste inte köra omkring i samma 20 Är gamla Volvo V70. (Liberala nyhetsbyrÄn)
Joakim Broman