De var iförda mörka kostymer, ljusa skjortor och slipsarna gick i olika nyanser av rött.
I måndags var det dags igen. Beslutet den rödslipsade trion ville ge sken av att ha fattat, när de stod på rad med Ulla Andersson (V) mellan sig, var att vinstuttagen i välfärden i princip kommer att försvinna. Beslutet de i själva verket har fattat är att tillsätta en utredning, vars förslag ska presenteras 2016, för att därefter manglas i riksdagen där de rödgröna inte är i majoritet.
Även om det finns mycket att invända mot utredningsunderlaget, som skapar stor osäkerhet för många välfärdsföretagare, är själva utredningen nödvändig. Privata aktörer inom välfärden måste ha de långsiktiga villkoren klara för sig och så är det inte i dag, vilket understryker vikten av att besluten som så småningom tas sker i bred politisk enighet.
Däremot bör den här sortens utredningar städas från populism och skrivelser som befäster seglivade myter. Hit hör krav på viss bemanning, kommunalt veto vid en skoletablering med vinstsyfte och att sätta ett tak för vinstuttag.
Fokus vid en välfärdsutredning bör snarare vara hur man i största möjliga mån ska kunna säkerställa att alla verksamheter inom välfärden är av god kvalitet, och att de som inte klarar kraven stängs. Dessutom behövs enkla system för att medborgarna ska kunna jämföra och utvärdera verksamheterna. Här bör företagens bolagsform och eventuella vinst framgå, vilket underlättas om välfärdsföretag öppet redovisar sina inkomster och utgifter. Det senare är ett av de bättre förslagen från de rödgröna, precis som att utredaren ska ta fram en nationell strategi för idéburen välfärd.
Exakt vad som kommer att hända inom välfärden under mandatperioden är för tidigt att säga. Det beror till stor del på vad utredningen kommer fram till.
Däremot är det, som tur är, knappast troligt att hela utredningsunderlaget blir verklighet. Somligt faller på sin egen orimlighet och annat har inte stöd i riksdagen. Det vet sannolikt Löfven och det går inte att bortse ifrån att en del skrivelser dels har tillkommit för att blidka Sjöstedt, dels för att Fridolin ska kunna se sina partikamrater i ögonen och vidhålla att han gjorde sitt yttersta för att kongressbeslutet om vinststopp ska bli verklighet.
Därför var måndagens presskonferens allt annat än ett tydligt besked. Däremot är en sak säker: De tre röda slipsarna kommer sannolikt att åka fram med jämna mellanrum under mandatperioden, och då är det sällan trevliga besked som står på agendan.